Frustrerade fans efter match
Foto: Youtube.com
Det verkar som om de flesta fans i Färjestad inte klarar av förluster och då är tränaren som ska kastas ut och få svida för förlusten. Ett problem är att både tränare och spelare lider redan. Ska man verkligen sparka på dem som redan ligger ned? Tydligtvis enligt vissa supportrar.
Leif Carlsson sade följande om matchen: "Det var en kamp mellan pojkar och män." Han menade givetvis att hans egna lag var som pojkar och att Leksand hade män mönstrade på andra sidan. För visst var det skillnad i matchen. Färjestad var stundtals blekt och vågade inte ta för sig lika mycket som Leksand gjorde och därför vann också Dalarlaget rättvist.
Det var knappast tränaren som skulle ut på isen och köra, hans tid på rinken är förbi sedan lång tid tillbaka. Han stod och passivt tittade på, sade något fans. Det kanske man kan tycka han gjorde. Men vi hörde faktiskt inte vad som sades i omklädningsrummet i pausen eller hörde hans kommentarer till spelarna i båset. Skulle han slänga en mugg i ansiktet på en spelare? Är det ett av de krav som fansen har på sin tränare? Hade det varit professionellt? Knappast. Dessutom hade han säkert riskerat att få lagstraff för att de inte visar god ton om han hade gjort det. För det finns faktiskt ett straff för det enligt regelboken.
Enligt regelboken innebär detta följande: Osportsligt uppträdande är inom hockeyn då någon på något sätt uppträder på ett sätt som bryter mot de inom sporten grundläggande värderingarna. Det kan till exempel handla om att svära åt domaren, uppträda våldsamt eller uttala rasistiska/främlingsfientliga kommentarer.
Med andra ord så får varken spelare eller tränare bete sig hur som helst under matcher. Något som kanske några av fansen inte har förstått. Att skälla och gapa på spelarna behöver faktiskt inte göra någon skillnad. Andreas Johansson gapade och svor flera matcher och nu spelar Modo i allsvenskan. Med andra ord behöver det inte innebära att en tränare är bättre för att denne tar till med kraftuttryck. Leif Carlsson bevarar lugnet och det ska han ha eloge för.
Att kräva spelare, tränare och ja gud vet allt bort från laget förstör man faktiskt för andra. Tyvärr så innebär det dessutom dålig atmosfär som kan driva andra till att välja bort laget för att man inte trivs. Att skriva i sociala medier är därför mycket viktigt att man bibehåller både balans och ton mot andra. Utan att för den saken skull tvingas till att ge efter i sina egna principiella frågor. Däremot bör man ändå fråga sig följande fråga... Är det viktigt det jag har att säga eller säger jag saker bara för att jag är irriterad? Kommer jag ångra mig efter att diskussionen är klar över vad jag har sagt?
Är det då inte bättre att säga att en match är dålig och sedan släppa det? Många gånger kanske det är bättre att inse att ett lag för närvarande inte är bättre än vad de presterar. Även om laget på papperet ser riktigt bra ut så finns det alltid risk för att personkemi, sjukdomar, skador, dåligt fokus eller något annat kan bidra till att ett lag inte presterar på topp. Tränaren även om han eller hon har ansvaret för ett lags träning (det är just det som tränarens uppgift är, att träna laget) så innebär det i praktiken inte att tränaren ska gå in i varje spelare och se om denne är fit for fight till 100%. Det är faktiskt varje enskild spelare som känner sig själv bäst.
Tänk tanken att en tränare ska veta allt om totalt 30 spelare bara efter en vecka eller två. Inte ens en lärare kan varje elev utan och innan under två år hur kan då en tränare under ett år kunna allt om spelarna?
Det är inte realistiskt ens att tänka tanken. Det är mycket frustration och känslor på isen och det kan locka fram både det ena och det andra hos varje enskild individ.
Att som fans skrika efter Leif Carlssons huvud på ett fat då de precis har börjat införa det nya systemet som tidigare eftersöktes utan att ge tid till laget att köra in spelsystemet är helt fel. Får han gå så kommer nästa tränare med ett helt nytt system och då ska spelarna lära sig spela efter den tränarens regler. Då krävs detta inkörningstid igen och så få matcher som det är kvar så finns det varken tid eller resurser för detta. Risken skulle istället bli att laget totalt misslyckas och missar slutspel med allt vad det innebär.
Leif Carlsson har inte gjort något dåligt med Färjestad tvärtom. Han har gjort många bra saker och förtjänar den respekten. Många av de fans som skriker sig hesa över Leif Carlssons avgång känner honom inte, har inte pratat med honom eller mött honom för att diskutera hockey. Det kanske är lätt att kasta skit på folk som man inte känner? Är det då inte dags att tänka ett varv till, skulle jag verkligen vilja säga just de saker som jag skrev eller gjorde på facebook eller sociala medier då jag möter honom?
Med detta i åtanke kanske vi bör fundera på om vi kanske borde leta upp någon annan plats för vår frustration. För visst har vi rätt att vara frustrerade, men sociala medier vilket är en plats där man kan såra och göra andra frustrerade kanske inte är den bästa platsen att morra på.
Jag anser att man kanske då borde skriva av sig direkt efter matchen. Prata med någon som lyssnar och därefter då man har lugnat sig något kanske man kan gå ut på nätet. Många gånger hjälper det faktiskt att få en mer nyktrare bild av matchen och vad som verkligen hände om man diskuterar med en god vän direkt efteråt då slutsignalen har gått. Många väljer att inte titta klart på en match om man ser åt vilket håll matchen lutar. Då hinner man också inte få hela dagen förstörd på grund av en dålig match.
Jag vet att det är svårt, själv svor jag nog både en gång och två gånger efter förlusten senast mot Leksand. Men samtidigt måste man tänka på att inte förstöra kvällen för andra personer, särskilt inte dem som man har i sin närhet. I sport måste något lag vinna och något måste förlora. Alla lag är lika värda och har samma möjligheter att ta poäng. Det är faktiskt inte slutspel än som man brukar säga.
Därför menar jag att det kanske är bättre att avvakta och se innan man dömer ut laget fullständigt eller tränarens insatser. För så var det också 2011. Färjestad förlorade både mot det ena och det andra laget. Men man stod där i slutet med bucklan i hand och gladdes över guldet som man hade kämpat om.
En ytterligare detalj till som man bör komma ihåg är att fansen är faktiskt inte arbetsgivare och därmed har inte något att säga till om vilka spelare eller tränare som Färjestad väljer att ta in. Vi är bara en extra spelare som stöttar laget. En trogen supporter stöttar laget i vått och torrt. I solsken och i hällregn.
Däremot kan fansen bidra till att stämningen mellan spelare och fans kan bli både hård, trevlig eller ohållbar. Färjestads fans har också ett ansvar att visa god ton precis som laget i helhet. För om man är en äkta trogen supporter så marknadsför man också Färjestad som förening genom sitt egna uppförande.
Det är därför viktigt att vi tänker på hur vi beter oss och hur vi agerar. Sedan är det klart att vi alla är olika och med det sagt så måste man inte tiga tyst om man tycker något är dåligt. Men det beror helt och hållet på hur man framlägger kritiken.
Lägger man fram kritiken på ett moget och bra sätt kan man faktiskt få bra diskussioner och dela sunda tankar utan att det blir påhopp mot både supportrar och lag.
En sista detalj också är att man måste komma ihåg att ett lag är ett lag och alla är lika mycket ansvariga för sina handlingar på isen eller vid sidan av isen. Varje spelare måste därför också se till sig själv. Tänk laget som en klocka, om ena kuggen är utsliten så spelar det i sin tur ingen roll hur mycket de andra arbetar. Det går trögt ändå i hela laget. Därför måste alla spelare vara redo att göra det de kan för att bidra. Tränaren bidrar med att träningarna är bra, spelarna med att de ger allt på isen och samtidigt tar till sig träningen på bästa sätt. Alla måste bidra på ett eller annat sätt i laget för att det ska gå bra. Visst har tränarna ansvaret för laget, men det är samtidigt givetvis så att spelarna som är vuxna människor också måste ta hand om sig själva och lyssna på tränarna. För annars hade man bara behövt byta tränare så är guldet i hamn. Så fungerar det inte i verkligheten. Ska man börja kräva tränarens avgång kan man lika gärna också kräva sportchefens avgång och hela lagets avgång också. Sportchefen har ju anställt tränaren och spelarna. Presterar ingen så kan man ju bara plocka upp en massa juniorer och bänka alla spelare så löser det sig. Nej så fungerar det heller inte.
Det gäller att vara realist, inse att det är två lag på banan och som båda vill vinna matcher. Det är ju faktiskt det som är tjusningen med hockey. En annan sak man måste inse är att ett lag kan inte vinna varje match. Ingen spelare eller inget lag är så perfekt att man alltid presterar på max. Det enda vi kan hoppas på i Färjestad är kanske att Asplund och Joel Eriksson Ek kommer tillbaka snart och bidrar med deras fart och fläkt. Då kanske laget kommer att bli mycket mer sevärt.
Vi behövs alla och Färjestad är i behov av det stöd som de får från supportrarna. Ska vi då vända laget ryggen för att det går dåligt?
Nu gäller det att se framåt för 2017 träder snart in i våra liv och då finns det fullt med nya möjligheter. Det kan bli ett gott och bra nytt år bara om vi sluter upp bakom laget.
Tack för ordet.