Ändringar i vårdutbildningen bemöts med förvåning

Kris råder för vård- och omsorgsprogrammen. Lösningen, enligt utbildningsminister Jan Björklund: en undersköterskeexamen och en särskild inriktning för de som vill läsa vidare till sjuksköterska.
– Men allt det där finns ju redan, säger Christine Holmberg, verksamhetschef för vård- och omsorgsgymnasiet på Hammarö.

Den nya gymnasieläroplanen trädde i kraft för ett år sedan, och en tydlig effekt har varit att färre elever väljer de yrkesförberedande programmen. Nästan fyra procentenheters minskning.

Vid en presskonferens på måndagen adresserade Jan Björklund frågan – och han poängterade att i de flesta fallen är det inget problem. Desto fler har nämligen valt de studieförberedande programmen.

– Färre har sökt till de tekniskt yrkesförberedande programmen, men där vägs minskningen upp av att fler söker till det nya tekniska programmet. Där kan man nu återigen läsa fyra år och få behörighet till gymnasieingenjör. Det nya ekonomiprogrammet har också tagit elever från handel- och administrationsprogrammet, menar Björklund.

Däremot medger ministern att vård- och omsorgsprogrammen befinner sig i kris. Söktrycket fortsätter minska, vilket är ödesdigert med tanke på det stora behovet av ny personal framöver.

Grundproblematiken där handlar dock om yrkenas låga status, enligt ministern. Att ändra på utbildningen gör inte så stor skillnad.

Ändå kommer en utredning nu att sjösättas, med två direktiv:

• Undersöka möjligheten att inrätta en undersköterskeexamen.

• Se över inriktningarna så de ger behörighet till sjuksköterskeutbildning på högskola/universitet.

Christine Holmberg blir dock lätt förbryllad när hon får höra om förslagen:

– Det låter lite märkligt. Man är ju undersköterska när man gått färdigt utbildningen. Har man dessutom godkänt i alla ämnen får man ett särskilt vårdcollegebevis i form av ett diplom.

– Vad gäller högskolebehörigheten: det kan vi redan idag ordna genom individuella val. Det handlar ju främst om ämnet svenska. Men visst, det kan väl finnas anledning att bli ännu tydligare där. Det finns nog en risk att många ungdomar fått en felaktig uppfattning om utbildningen, att den är strikt yrkesförberedande.


Kent Sjögren/VF.se

Ett varmare Antarktis drabbar oss alla

Arktis har beskrivits som världens kylskåp. Den vita isen reflekterar solens strålar och håller på det sättet temperaturer och vädersystem stabila. Den här sommaren har isen på Arktis  – som omfattar delar av Ryssland, Alaska, Kanada, Grönland, Island, Skandinavien och Norra ishavet – smält undan rekordsnabbt. Trots att det är en dryg månad kvar av smältsäsongen är utbredningen av ­islagret det minsta sedan man började med mätningarna 1979.

I Sverige har juni månad ­varit den regnigaste på 200 år och den riktiga sommarvärmen ­ville inte alls infinna sig i juli. Det har knappt gått en dag utan att en regnskur svept förbi. I USA har man däremot haft den varmaste julimånaden ­någonsin, med förödande torka och vattenbrist som följd.

De extrema väderskillnaderna tros ha ett starkt samband med att sommarisen på Arktis har minskat. Enligt väderforskare från England och USA har jetströmmen, som förflyttar hög- och lågtrycken, tappat i styrka i takt med att Arktis smälter.

Under juni och juli månad parkerade jetströmmen med riktning mot Europa vid Gibraltar sund i stället för att som normalt lägga sig vid Norges sydspets. Det bidrog till att Skandinavien och de brittiska öarna fick en kall och regnig sommar, medan södra Europa och USA upplevde tryckande värme och torka.

Mycket talar för att Arktisisen befinner sig i en så kallad dödsspiral; avsmältningen går snabbare och snabbare. Den största orsaken till det är vårt användande av fossila bränslen.

Inom de närmaste tio åren kan Arktis ha helt isfria somrar och det riskerar att driva på ­klimatförändringarna. Konsekvenserna kan bli oöverskåd­liga. 

På tisdag arrangerar Greenpeace en manifestation i Stockholm för att uppmuntra FN att skydda Arktis från exploatering och klimatförändringar. Det ­aktualiserar frågan varför det inte finns ett brett politiskt ­engagemang – från vänster till höger – i frågan.

Trots att klimatförhandlingarna har pågått i FN:s regi i 20 år var de globala utsläppen av växthusgaser större än ­någonsin 2011. Även Sverige har under alliansregeringen ökat ­sina utsläpp. Utvecklingen går åt helt fel håll.

Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot alliansens bristfälliga miljöpolitik. När ­regeringen Reinfeldt talar om klimatet handlar det ofta om att satsa på kärnkraft och motor­vägar. Det är inte utan att man undrar om de vet att det är 2012 och inte 1972. Med våra förutsättningar har ju Sverige alla möjligheter att gå i frontlinjen för den nödvändiga klimatomställningen.

Jonna Sima/aftonbladet.se

Miljöpartiet ökar i ny undersökning

Enligt Aftonbladets United Minds undersökning så ökar Miljöpartiet något. Snarare nästan med en hel procent från förra mätningen. Miljöpartiet får nu 8,3% en ökning med 0,7%. Socialdemokraterna ligger stabilt på 34% och Vänsterpartiet backar med 1% till 5,9%.

Alliansens partier har fortfarande stora problem enligt undersökningen. Moderaterna får nämligen 27%, Folkpartiet 5,9% en minskning med 1,7% sedan förra mätningen. Centern ökar något med 0,7% till 4,8%. Kristdemokraterna får 4,1% och klarar sig precis från att hamna utanför. Sverigedemokraterna får 8,4% och är nu enligt undersökningen det tredje största partiet med 0,1% över Miljöpartiet.

Vänsterblocket får 48,2% och Alliansen får 41,8%.

Visa fler inlägg