Skärp energikraven för nybyggda hus

Ledande aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, alla vi som kräver att Sverige tar klimatansvar, och inte minst alla hushåll som kämpar med höga elräkningar, väntar på att regeringen tar initiativ för mer energieffektiva bostäder. Eller åtminstone att regeringen slutar motarbeta de krafter som driver på utvecklingen, skriver bland andra Åsa Romson (MP).

Så skrev man i GP nyligen. Att satsa på mer miljövänligare hus, inte minst passivhus och plus hus så kommer energiförbrukningen att minska ordentligt. Det i sin tur kommer att leda till att kärnkraften också inte längre kommer att behövas.

Bostäder och lokaler står för en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige. Utbredd brist på energieffektivitet gör att väldigt många hushåll betalar onödigt höga el- och värmekostnader. Sammanlagt slösar vårt samhälle årligen med stora mängder energi.


Det kan kosta något mer att bygga ett hus med hög energieffektivitet. Men varken bostädernas energiförbrukning eller klimatförändringarna lämpar sig för politisk kortsiktighet. Om man ser på en byggnad utifrån hela dess livscykel blir det en ren vinst att ställa höga krav på energieffektivitet. Inte minst därför att energikostnaderna redan idag är höga och sannolikt kommer att öka än mer framöver.

Hela 52 kommuner har i dag krav på energieffektivitet som är tuffare än Boverkets krav. Exempelvis kräver Malmö högst 55 kWh/m2/år för byggande på kommunens mark och Göteborgs motsvarande krav ligger på 40 – 60 kWh.

Att kommuner går före är i sig mycket positivt, men det skapar samtidigt ett lapptäcke av regler över landet. Olika regler riskerar hämma byggföretagens produktutveckling, lönsamhet och vilja att bygga. Ledande kommuner samt företag inom bygg- och fastighetsbranschen vill bygga effektivare. De föreslår att nivåerna för energieffektivitet skärps och därmed blir mer enhetliga över landet. Ambitiösa och tydliga riktlinjer stimulerar fram teknik- och produktutveckling. Varför regeringen motarbetar denna utveckling är en gåta.

Det är ännu möjligt för Hatt att tänka om – anta ett mer långsiktigt, ett bredare samhällsperspektiv och ett klimatansvar – och ändra sitt förslag till dess hon lägger det till riksdagen i mars. Ett relevant förslag innehåller tydliga krav på ökad energieffektivitet. Kraven ska sättas på nivåer som driver på utvecklingen. För att erbjuda långsiktiga spelregler bör förslaget innehålla stegvis skärpta krav, exempelvis från år 2015 och 2020. Ökad energieffektivitet ger positiva resultat för Sverige, kommunerna, företagen och hushållen.

ÅSA ROMSON, Språkrör i MP

Lari Pitkä-Kangas (MP)

kommunalråd Malmö stad

Kia Andreasson (MP)

kommunalråd Göteborgs stad

Stationshuset i Vara är ett liberalt politiskt påfund

Fick idag besked om vem som står bakom den s k BLÅTIRAN vilket många har retat sig på i Vara.
Idag fick jag reda på att det var ett beslut som de liberala partierna tog då under Wallin.
Socialdemokraterna hade inget med detta att göra med andra ord. Något som Fredrik Nelander själv avslöjade för mig. Det var alltså under förra mandatperioden som beslutet togs mellan SJ, Vara kommun och den konstnär som sålde sina tjänster. Idag kan man alltså inte skylla på den sittande kommunalgruppen utan helt enkelt acceptera att Blåtiran finns kvar, frågan är bara hur länge Vara borna accepterar denna utsmyckning.
Visa fler inlägg