Tidningarna pockar på NATO medlemskap

Enligt Expressen och många tidningar så menar man att Ryssland hotar Sverige. Det handlar trots allt om en övning i Östersjön. Att Expressen hävdar att man tog sig in i Svenskt territorium jämfört med att försvarsmakten hävdar motsatt får en att undra. Vad talar för att Expressen som är politiskt "Oberoende" liberal tidning pockar på att vi ska vara redo och helst blir medlemmar i NATO än försvarsmakten som har jobbet att sköta övervakningen. Att Danska flygplan skuggar dessa Ryska plan över Östersjön är väll ingenting egentligen som tyder på att man är i fara. Flygen utförde en övning och de Danska NATO planen utförde sitt jobb att övervaka vad som sker. Därmemot ska JAS planen vara redo under dessa omständigheter ifall om någontin inträffar. Det är ju tjänstefel att inte ha plan i standby....

Ljus framtid för Solceller

Allt om vetenskap, nr 4-2013: På en och en halv timme tar jorden emot solljus med ett energiinnehåll som motsvarar ett helt års global förbrukning. Det skulle räcka med att vi kunde tillvarata en bråkdel av denna för att lösa alla energiproblem.

Kisel är ett av de vanligaste grundämnena på jorden och upptar ungefär 25% av jordskorspans vikt. Det har den kemiska beteckningen Si och atomnumret 14. Fysiskt är det en halvledare. Rent kisel har en grå och metallisk färg och det är liksom glas starkt men skört.

En kiselsolcell består av en tunn kiselplatta (0,1-0,2mm) Översidan av kiselplattan dopas med ett ämne (till exempel fosfor) som ger ett överskott på elektroner. Denna sida av plattan kallas n-kisel. Undersidan av kilesplattan dopas med ett ämne (tex bor) som ger ett underskott på elektroner. Vi får då elektronhål och denna sidan kallas p-kisel. I gränszonen mellan skikten vandrar elektroner från n-skiktet till p-skiktet så att n-skiktet blir positivt laddat och p-skiktet negativt laddat i själva gränszonen.

Från kiselplattan genom dessa rörelser så skapas energi, en enda kiselcell ger en spänning på 0,5 volt och strömstyrka på 2 ampere. Man kan alltså utvinna solceller genom kiesel vilket gör det billigt att producera solfångare. Med andra ord... det är inte dyrt att bygga solceller. Det beror inte på att det är dyrt med solceller, dessa blir billigare för varje år som går och elpriset stiger på sikt. Det hela beror mer på regelverket om man kunde byta ut det så skulle fler satsa på solenergi som till exempel i Danmark där man kommit mycket längre än i Sverige. Danmark använder sig nämligen ett annat system där man använder sig av nettodebitering eller man kvittar den el som man använder sig av mot den som levereras till nätet. Med ett sådant system kan en solcellsanläggning med en livslängd på 25 år betala på bara 7-8 år. En solig dag i maj 2012 producerade dessa solceller tillsammans ungefär hälften av Tyskland elbehov. Detta i ett högteknologiskt energislukande land med över 80 miljoner invånare.

För att täcka hela Sveriges elbehov skulle man behöva installera solpaneler över tre fjärdeldelar av Öland.

Fler källor att vända sig till: www.energimyndigheten.se/sv/forskning/kraftforskning/solkraft/
www.glavaenergycenter.se
www.nature.com/nature/journal/vaop/ncur-rent/full/nature11652.html

Nytt genombrott inom el och teknik

I den tekniska LU-forskning som har bäring på klimatet ingår bland annat
solceller med nanotrådar. De skulle kunna göra sol-el mer konkurrenskraftig och
därmed underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.

Effektiva
enkristallina halvledarsolceller, oftast tillverkade av kisel, dominerar
solcellsmarknaden idag, men egentligen skulle man önska sig mycket billigare
tillverkningsmetoder, t.ex. baserat på tunnfilmsteknik, men dessa har tyvärr
oftast begränsad effektivitet.

– Våra forskningsgenombrott gör att
framtiden ser ljus ut, säger Lars Samuelson, fysiker och professor i nanoteknik
och halvledarelektronik vid Lunds Universitet. Det sker i form av tillverkning
av enkristallina nanotrådar med en helt ny, revolutionerande och billig
framställningsmetod och våra samtidigt utvecklade solceller med rekordhög
effektivitet.

Revolutionerade materialteknik – Den stora förändringen
kom genom att vi utvecklade en metod där begreppen vänds upp-och-ner. Medan
traditionella nanotrådar tillverkas genom en epitaxiell nukleation på ett
kristallint ”substrat”, med en katalytisk guldpartikel placerad ovanpå
substratet, så testade vi att nukleera nanotråden direkt från en nano-partikel,
som då kan inducera tillverkningen av halvledarkristallen, medan partikeln
långsamt svävar i en gasfas (aerosolfas) genom en varm ugn.

– Denna lite
galna idé, som vi döpte till Aerotaxi, visade sig resultera i helt ideala
nanotrådar. De visade på unikt höga tillväxthastigheter på typiskt 1µm/sekund,
vilket är 100-1000 gånger snabbare än traditionell kristalltillväxt med epitaxi.
Förutom nyhetsvärdet i denna ”omvända världen”, kunde vi uppskatta att
produktionseffektiviteten med den nya metoden skulle kunna reducera
tillverkningskostnaderna med minst två tiopotenser.

Dessa resultat
publicerades i december 2012 i tidskriften NATURE. Finansieringen av den
fördjupade grundforskningen kring Aerotaxi kommer främst från Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse.

Ökade effektiviteten Solceller tillverkade av
nanotrådar av t.ex. InP eller GaAs, har under de senaste åren demonstrerats med
effektiviteter på mellan 3 och 5 %.

– Detta är inte tillräckligt bra.
Men vi lyckades öka effektiviteten för nanotrådssolceller av InP med en faktor
tre, upp till 13,8 % inom ett FP7 EU-projekt, kallat AMON-RA, där vi ledde en
stor grupp europeiska laboratorier och med Ideon-företaget Sol Voltaics AB som
industriell partner, säger Lars Samuelson.

– Vi utvecklade
Nanoimprintlitografi (NIL) för mönstring av substrat över stora areor och
applicerade teoretiska metoder för att förutsäga ideal design av de individuella
nanotrådarnas pin-dioder liksom nanotrådarnas dimensioner.

Dessa
resultat har just (1 mars 2013) publicerats i tidskriften SCIENCE. Från 1
januari 2013 vidareutvecklas denna forskning med stöd från Energimyndigheten i
ett projekt ”Nanotrådsbaserade solceller för realisering av billig förnybar
energi”.



http://www.forskarbladet.se/index.php?p=visaArtikel&id=131
Visa fler inlägg