Rasismen göds genom historielösheten

AFROFOBI Vi åtgärdar inte de orättvisor som inte syns – afrofobin i samhället kan därför bara utrotas om vi synliggör dess ursprung. Till exempel måste svenska elever lära sig att Sverige inte var någon passiv åskådare till slavhandeln. Imorgon, tisdagen den 25 mars, kommer att uppmärksammas särskilt på många håll i världen. Men i Sverige kommer det förmodligen att gå de flesta förbi att det i dag är den av FN utlysta dagen för att minnas ett av de största människorättsövergreppen i världens historia, vars konsekvenser fortfarande syns i fattigdom, rasism och diskriminering: den transatlantiska slavhandeln.
 
FN:s utlysning av dagen har inte enbart historiska skäl. Afrofobin är fortsatt ständigt närvarande. I Sverige tar den sig uttryck i strukturell diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden, i fortsatt spridning av rasistiska stereotyper och i hatbrott. Den fruktansvärda och uppmärksammade rasistiska misshandeln av en pappa inför sitt barn på en gångbro i Malmö är bara ett exempel på det våld som denna rasism, likt annan rasism, tar sitt mest extrema uttryck i. I spåren av den europeiska krisen växer rasismen i Europa. Men precis som rasismens andra uttryck i form av till exempel antiziganism och antisemitism så är afrofobin inget som uppstått ur krisen. Den är som ett virus som ligger latent, och som bara kan utrotas om vi blottlägger dess ursprung. För även om två av det förra århundradets viktigaste medborgarrättskamper, den i USA och den i Sydafrika, gällde kampen mot afrofobin så är ordet knappt existerande. Martin Luther King och Nelson Mandela är två av den västliga kultursfärens största moraliska ikoner, men den orättvisa de utsattes för är ändå för så många människor namnlös.
 
Vi kommer aldrig klara att åtgärda orättvisor som förblir osynliga. Alla de medborgerliga rättigheter vi har i dag har införts som en följd av att diskrimineringen beskrivits, lyfts fram i ljuset och namngetts. Rösträtt för kvinnor dök inte upp förrän kvinnor krävde rösträtt, det fria ordet uppkom genom att människor pratade fritt, gav ut tidningar och tryckte böcker, framgångarna för HBTQ-rörelsen vinns när garderobsdörrar ställs på vid gavel och de som stängs in får kraft att ta sin rätt.
 
När jag för några år sedan gjorde en dokumentärserie om svensk rasisms historia så insåg jag hur mycket av Sveriges egen del i rasismens historia som förblivit dold. Alla känner till slavhandeln som gick från Afrika till Amerika, men den historien börjar allt för ofta på en strand vid kanten av en djungel. Det ser dramatiskt ut, men det döljer en viktig del av historien. Vid den transatlantiska slavhandelns utbrott så bestod Afrika, precis som Europa och Asien, av civilisation: Av statsbildningar, kultur och vetenskap.
 
Afrika var civiliserat på samma sätt som Europa var civiliserat. Vid tiden för slavhandelns inledning var Europas teknologiska försprång inte stort. Rasismen uppstod först när politiska och ekonomiska makthavare behövde den för att legitimera slavhandeln, och hur människor behandlades. Under de sekel slavhandeln upprätthölls var det den afrofoba rasismen som kunde motivera varför afrikanska människor kunde behandlas på ett sätt de europeiska upplysningsidealen klargjorde att ingen europé skulle acceptera att behandlas. Sverige var ingen passiv åskådare till slavhandeln.
 
Drottning Kristina och Louis de Geer tog exempelvis aktiv del i slavhandeln genom Svenska Afrikanska Kompaniet och handeln i nuvarande Ghana. Den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien fungerade efter det brittiska förbudet mot slavhandel, enligt Gustaf III:s statuter, som transithamn och handelsplats för mindre nogräknade handelskompanier. Det är sannolikt inte fel att påstå att svenska staten därigenom förlängde slavhandeln. När slavhandeln till slut blev ohållbar, då protester från vad vi kan beskriva som Europas första egentliga folkrörelse fick först Storbritannien och senare andra länder att införa förbud, hade afrofobin och dess föreställningsvärld blivit en del av Europas uppfattning om omvärlden. Och är det än i dag.
 
Ska vi göra oss kvitt rasistiska föreställningar måste vi dra undan ridån och se bakom den. När 12 miljoner människor skeppades över från Afrika till Amerika så skapades inte bara ett apartheidsamhälle i det gryende USA, det krossade också mycket av de förflyttades historia och kultur. Detta är något vi fortfarande lever med i dag. Afrofobin är ett stort problem i vardagen som begränsar många människors livsmöjligheter och frihet, och dess botten och gödning är historielösheten. Därför måste Afrikas historia, och Sveriges del i Afrikas historia vara en del av skolans historieundervisning.
 
Dessutom måste kraven från bland annat Afrosvenskarnas riksförbund på att uppmärksamma minnesdagen och upprätta minnesmonument i Sverige över detta ett av historiens värsta brott hörsammas.
 
Gustav Fridolin (MP), språkrör och folkhögskollärare

Gustav Fridolin i debatt mot Jimmie Åkesson

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vann över Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i duellen i Agenda i går kväll, enligt Demoskops webbpanel.

Nio av tio rödgröna väljare ansåg att han var bäst. Alliansväljarna uppfattade debatten som betydligt jämnare.

Efter huvudnumret i Agenda i går kväll, superduellen mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och S-ledaren Stefan Löfven, möttes Gustav Fridolin och Jimmie Åkesson i en debatt om invandring och klimat.

På Expressens uppdrag genomförde Demoskop en undersökning efter debatten. Totalt gjordes 679 intervjuer i Demoskops slumpässigt telefonrekryterade webbpanel.

Den visar att Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vann en klar seger över Jimmie Åkesson.

65 procent ansåg att Fridolin klarade debatten bäst, medan 31 procent ansåg att Åkesson klarade sig bäst.

Undersökningen visar också en tydlig blockskillnad.

Bland de rödgröna väljarna svarade 89 procent att Gustav Fridolin var bäst i debatten. Alliansväljarna ansåg att debatten var betydligt jämnare. 55 procent utsåg Fridolin till vinnare, medan hela 42 procent ansåg att Jimmie Åkesson vann duellen.

- I en duell mellan två partipolitiska motpoler, som Fridolin och Åkesson, kan deltagarna inte hoppas på att stjäla väljare från varandra. Målgruppen här är istället den del av publiken som står mittemellan. Ur det perspektivet kan Åkessons resultat tyda på viss framgång bland allianspubliken, säger Peter Santesson, chef för Demoskops opinionsanalys.

Frågeställning:
Vem klarade av debatten bäst?

Gustav Fridolin: 65 %
Jimmie Åkesson: 31 %
Ej svar: 3 %

Beställare: Expressen
Mätinstitut: Demoskop.

Målgrupp: Tittare på SVT:s "Agenda" den 16 mars som
tillhör den röstberättigade allmänheten.
Frågor: Hur bra tycker du att... klarade sig i kvällens debatt i "Agenda"? Vem tycker du klarade debatten bäst? Varför tycker du att ... klarade sig bäst?
Undersökningsperiod: Den 16 mars 2014.
Metod och urval: Demoskops slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel.
Antal genomförda intervjuer: 679. Observera att det låga antalet intervjuer innebär högre statistisk osäkerhet.
Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder. För att justera för eventuell över-/underrepresentation i programmets publikprofil vägs resultaten på aktuellt partival.

Källa: Expressen.se
Av Niklas Svensson

Smarta lösningar för dig som letar efter något

Tänkte att de skulle ju vara bra att hitta prylar utan att betala särskilt mycket för dessa. Därför var jag tvungen till att leta på nätet och hittade också mycket riktigt en perfekt sida som man kan vända sig till om man har tålamod och önskan om att vara så miljövänlig som möjligt. Perfekt för dem som vill återvinna och inte bara köpa nytt. Sidan heter: Rensavinden.

Gå in och kolla länken.

Visa fler inlägg