Sverige bör hålla sig utanför konflikten

I Expressen idag gick det att läsa om att Sverige är allierad med USA om samarbetet mot IS. Här tycker jag att man gjort fel. Sverige har ännu blivit hotad av IS och därför vore det vansinne att sticka in huvudet i ett getingbo utan att det finns riktiga orsaker till att göra det. Risken finns nu att IS automatiskt placerar Sverige på kartan för fiender. Ett terror dåd i Sverige vore att vänta i sådana fall. Sverige behöver andrum, tid för att bygga upp sitt egna riktiga försvar och satsa på mer viktigare göromål.

Sverige skulle aldrig själva klara upp ett eventuellt anfall varför då spä på riskerna i att deltaga i sådana här operationer som indirekt faktiskt skapades av NATO och USA själva från början?

Sverige behöver omforma försvaret och gå till baka till det gamla systemet med Mönstring och militärtjänst som man hade tidigare. Ha stridsfordon som är anpassade för Svensk krigföring och se till att allting fungerar som det ska i Sverige. Vi bör hålla oss utanför konflikter som inte faktiskt angår oss. Givetvis är det fruktansvärt att IS agerar som de gör och ingen ska behöva uppleva en sådan fruktansvärd förföljelse. Men skulle vi i vårt land klara av en terrorattack? Är det inte bättre att skicka tält och förnödenheter till dem som är drabbade? Risken finns att nya hatiska organisationer bildas och att kriget mot terrorismen kommer bara att fortsätta utan slut.

Det är dags att börja tänka om och se till att vi i Sverige får alla de resurser som behövs för att vi ska vara trygga. Vi kan givetvis hjälpa andra länder genom vårt kunnande och stödresurser men att gå in militärt ser jag inte som en kreativ lösning. Vi måste vara smartare än så.

Dags att våga ta ansvar

Miljöförstöring? Sant eller falskt? Idag kan man läsa, snöoväder i Norrland och översvämningar på andra platser. Inget som jag kan tänka mig kan ses som en normal höst. För att inte tala om den stora mängd vatten vilket forsade ned under sommaren som dränkte stora områden, källare i södra Sverige. Där cykelvägarna var så överfulla av vattenmängder att man nästan lika gärna kunde ta en liten båt och ro sig fram.

Det går inte att blunda för att miljön har tagit stryk, att väderbalansen blivit rubbad. Det är dags att vi börjar reflektera och analysera hur vi på bästa sätt kan minska katastroferna i Sverige. Kanske börja se över hur man kan lösa försäkringsfrågorna för dem som drabbas av dessa otrevliga incidenter?

Vi måste inse att vädret är vår indikator på att något är fel. Det är dags att börja agera utefter problemen och göra något åt dem.

Mycket fokus har legat på invandringen dessutom, här har jag den personliga åsikten att vi får inte vara rädda för att ställa krav mot dem som kommer till Sverige. Vi bör skapa en verksamhet där de som kommer och vill stanna i Sverige måste gå deltid på kurs för att lära sig Svenska, svenska regler och hur Sverige fungerar. Sedan ska de som kommer hit också lära sig arbeta i Sverige. Detta kan liknas vid Samhall där många som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden på grund av olika orsaker brukar få arbeta. Samhall fast för invandrare. Där deltid är studietid och resten av tiden är arbete. Det kan innebära att Samhall måste utvidgas till att även innefatta invandrare. Det kan faktiskt skapa möjligheter för alla som behöver dem.

Dessutom måste svenska myndigheter vara mer tydliga med att alla som finns i systemet måste också följa vissa riktlinjer. Till exempel att för att få stanna i Sverige och få de ersättningar som erbjuds så måste man vara på samhall eller den liknande verksamheten regelbundet och om man inte gör detta blir man utan bidrag. Det är viktigt också att alla partier nu tar debatten på hur vi kan lösa de problem som folket upplever finns. Vi kan inte som politiker blunda och skjuta allt åt sidan. Men att stänga ute invandringen helt ser inte jag som en lösning av problemet. För vi behöver verkligen arbetskraften då äldre människor i Sverige ökar till antalet och arbetande människor blir färre. Vi kan inte blunda för det faktum att det är verkligheten.

Glöm bort alla onödiga påståenden där alla arbetslösa tar våra jobb, flickvänner eller våra utbildningar. Det är inte en del av verkligheten. Glöm också bort de påståenden att invandringen bidrar till ökad brottslighet. Dessa fakta är förvrängda och måste tas med en nypa salt. Istället bör vi fråga oss en annan fråga, är det rätt att räkna vissa människor som kostnader medan andra räknas som resurser? Är det inte så också att om arbetslösheten stiger så stiger också brottsligheten oavsett vem som drabbas?

Fakta är att vi kanske måste skapa nya jobb som alla människor kan lätt ta. Det finns alltid möjligheter att skapa jobb frågan är om vi vill se dem.

//Mikael Zetterström

Eko är det normala

Byt till EKO! är en viktig kampanj som nu Naturskyddsföreningen driver. Är egentligen ekologisk matproduktion det normala?
 
I en intervju med Johanna Sandahl, nyvald ordförande för Naturskyddsföreningen kan man förstå hur Naturskyddsföreningen ställer sig till ekologisk matproduktion och om det är så att ekologiskt är mer normalt än vanlig matproduktion. 
 
- Vad anses idag vara det vanliga jordbruket? Vi i Naturskyddsföreningen vill sätta ekologiskt matproduktion som utgångspunkt och flytta perspektivet lite grann. Genom att se ekologiskt lantbruk som det naturliga och vanliga sättet att producera mat, säger hon till EkologiskLantbruk vid en intervju som gjordes i slutet av Augusti 2014. 
 
Johanna Sandahl är 40 år gammal och har gjort en kometkarriär inom Naturskyddsföreningen. Men har också givetvis ett mycket stort engagemang för miljön. 
Redan tidigare under sin tid byggde hon och en klasskamrat en maskkompost. Hon tror också mycket på folkrörelsen, folks ideella kraft. Hon är också medlem i Svenska freds och skiljedomsföreningen. Hennes föräldrar arbetade för AMNESTY så det var helt enkelt naturligt för henne att fortsätta på den banan. Johanna är dessutom utbildad markväxtagronom på SLU och hennes magisteruppsats handlade om landsbygdsutveckling. 
 
- Jag tycker det är roligt och mycket viktigt. Samhällets problem kan inte lösas utan naturvetenskap, säger Johanna till tidningen. 
Hon medger att Jordbruket tyvärr inverkar negativt när det gäller växthusgaser, biologisk mångfald och kemikalier. Men ett välskött jordbruk med betande djur och bra växtföljder kan istället också bidra till biologisk mångfald. Bara det görs på rätt sätt. Hon tycker det är mycket viktigt att ta del av forskningsresultat men vill samtidigt också poängtera att man måste vara med och påverka som individ. 
- Jag vill själv arbeta i en snabbare takt då det gäller miljön, säger hon. 
 
Det som är intressant med Naturskyddsföreningen är också att det tog 105 år innan en kvinnlig ordförande fick ansvaret. Det trots att majoriteten av Naturskyddsföreningens medlemmar består av kvinnor. Totalt sett är det 200 000 medlemmar i Naturskyddsföreningen. 
 
EKokampanjen kommer att få ett särskilt fokus under Miljövänliga veckan. På många platser kommer butikerna att få besök men i Vara kommun kommer man att boka sig främst in på biblioteket som vanligt. 
 
Hon säger också att det bästa bidraget en lantbrukare kan ge är att helt enkelt ställa om. Hon vill samtidigt betona att det handlar inte om att utmåla konventionella lantbrukare som miljövidriga utan förstår att det är svårt att göra en sådan här bedömning. 
 
- Däremot är det viktigt att berätta för konsumenten om att det finns stora skillnader mellan ekologiska och oekologiska produkter, det är ett faktum att ekologiska produkter är mer miljövänligt.
Johanna tycker det är också tragiskt att antalet ekoproducenter minskat medan efterfrågan har ökat hos konsumenterna. 
- Jag tror det kommer att vända även då det gäller omställningen, säger hon. 
Kan man inte se ekologiskt som en fluga? frågar tidningen henne och hon skakar på huvudet. 
- Vi har nått ett genombrott  för eko. Det är inte en övergående trend. Men det finns brist på politiska signaler och vad jag förstår även en brist på bra rådgivning och stöd för den som vill ställa om. 
 
Hon konstaterar att det är en kunskapintensiv process som kräver ett nytänk. 
Johanna sitter dessutom med i Kravs styrelse. Hon tar upp ett positivt exempel: 
- Tio nya äggproducenter anmälde sig till Krav i början av sommaren. Efterfrågan på ekologiska ägg är nu så stor att det finns en risk för att vi måste importera finska ekologiska ägg. EUs politik däremot är något som jag och Naturskyddsföreningen oroar oss. Jättemycket pengar går i dag till jordbruksstöd inom EU. Det är ett stort marknadsmisslyckande att konventionellt odlad mat är billigare än ekologiskt. Säger Johanna till tidningen. 
 
På frågan om vart EUs jordbruksstöd ska gå till om inte till det konventionella lantbruket svarar hon mycket snabbt. 
- Ekoodlarna ska ha betalt för mer biologisk mångfald och minskad miljöbelastning, därför bör pengarna gå till de lantbrukare som verkar för en bättre lantbruksmiljö. Vi vill föra över pengarna från gårdsstöd till landsbygddsprogrammet och i det har vi medhåll från den svenska regeringen men bara ett fåtal EU-länder. 
 
EU-kommissionens nya förslag till regler för Ekologisk matproduktion är också något som Naturskyddsföreningen inte ställer sig bakom. Man är starkt kritiskt till hur detta kan påverka samhället i stort. 
- Genomförs dessa regler kan detta bli en dolkstöt för det ekologiska lantbruket, där är vi precis som Ekologiska lantbrukarna starkt kritiska. Det blir en för snäv och smal nisch och det är vi mycket oroliga för. 
Hon poängterar också att Kravs regler är bättre i mångt och mycket då det gäller lantbruket och för att skapa en bättre miljö som möjligt. Men ur ett globlat perspektiv behövs nog ett agroekologiskt jordbruk istället för det nuvarande. I det agroekologiska lantbruket utgår man från platsens naturliga förutsättningar istället för att man gör som idag. I det agroekologiska lantbruket finns inte heller konstgödsel eller bekämpningsmedel vilket också minska problemen för oss människor. 
 
Johanna beklagar att den gamla kunskapen om hur man odlar i samklang med naturen gått förlorad på många platser i världen. Gamla lokala växtsorter har till exempel försvunnit. Naturskyddsföreningen tar inget principiellt avstånd från GMO men menar att de dominerande tillämpningarna som finns i dag, grödor genomodifierade för att tåla bekämpningsmedel, inte är en hållbar väg framåt. 
 
- Vi måste fråga oss hur ser ett hållbart jordbruk ut? Hur ska vi nå dit? När man vet det kan man fundera på vilka grödor och jordbruksmetoder som kan utvecklas, säger hon till tidningen. 
Naturskyddsföreningens ekokampanj som var tänkt att avslutas 2014 har visat sig gå så bra att man funderar på att förlänga kampanjen till 2015. 
- Nu börjar ekovindarna blåsa ordentligt och då måste vi vara med och bidra, Säger Johanna. 
 
 Ekologiskt Lantbruk, 5 sept. 2014. Text: Sara Järnefors.
 
 
Visa fler inlägg