Tvångstvärnplikt roten till flyktingar

Nu har Aftonbladet kartlagt en del av de flyktingströmmar av ensamkommande barn som kommer till Sverige. Främst är det att flera länder nu håller på att genomför en tuffare flyktingpolitik som gör att fler vågar fly över innan regler träder i kraft.

En annan orsak är att man främst i Eritrea nu tvingar yngre pojkar att göra militärtjänst. En militärtjänst som liknas vid Tvångsrekryterad BARNARBETE!

Just nu för närvarande är vädret också gynnsam till att flyktingar kan ta sig vidare. Det finns också bevis för att flyktingströmmen också ökar på grund av Greklandskrisen. Det har blivit så slappt i Grekland att man inte längre håller koll på vilka som kommer in i landet och därmed lätt kan också ta sig in i EU. I dag så har cirka 8 000 ensamkommande barn kommit till Sverige. Frågan om hur många som kan komma är fortfarande inte klart.

Många idag menar att länderna själva ska ta hand om sina egna. Att problemen inte är våra, men hur bör vi egentligen se på saken?

Många länder kan inte ta hand om sina egna, särskilt på grund av att de är diktaturer. Hur ska ett land försörja och hjälpa sina invånare om deras ledare roffar åt sig och vägrar lyssna? Vem ska säga till dem att vi vill ha hjälp, bli generösa? Bara för att vi har det bra här i Sverige och västvärlden så innebär det inte att alla andra har det.

Har jorden blivit överbefolkad? Nej. Flyktingströmmarna handlar inte om överbefolkning. Det handlar om regeringarnas sätt att vårda sina egna invånare. Rumäniens tiggare kommer inte hit för att det är överbefolkning, snarare mer troligt att Rumänien skiter fullständigt i hur romerna lever. Visst går rumänska staten ut och säger att de gör vad de kan, men det lär knappast inte vara hela sanningen. I Sverige kan vi hjälpa flyktingbarnen. Ge dem ett gott boende, (tänk på att detta då de blir så pass gamla att de kan ta ett jobb och försörja sig själva faktiskt hjälper till inom sjukvård, tandvård, skola och äldrevård) och en trygg tillvaro kan vi faktiskt göra en stor skillnad. Visst har dessa barn säkert upplevt saker som är rena mardrömmar för oss. Vi gnäller gärna om vilka kommunala problem vi får då flyktingarna kommer hit. Men vi glömmer då vilka helveten som dessa personer genomlider i sina hemländer vilket gör att de inte längre kan stanna kvar där. Visst vill alla bo i sitt hemland. Visst vill alla leva ett tryggt liv. Men hur kan man leva tryggt och i sitt hemland om det råder torka, kaos, krig och förföljelser?

Skulle vi vilja leva i sådana livsförhållanden? Skulle vi stanna kvar och ta tjuren i hornen? Jag har mina tvivel.

Vår jord är inte överbefolkad, det finns gott om resurser, problemet är att de resurser vi har är skevt fördelade mellan de rika och de fattiga. Flera forskare är eniga om att om vi alla använde bara de resurser vi behövde så skulle vi kunna nästan ha en dubbel befolkning på jorden och alla skulle ändå leva bra.

Världsnaturfonden går ut med en varningens ord: Om alla länder levde som västvärlden skulle vi behöva minst fyra jordklot.
http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1153993/del1.pdf

Vi kan knappast skylla på överbefolkning då det gäller flyktingarna som kommer hit. De bor ju redan på jorden och att de kommer hit gör ju knappast världen överbefolkad. Eller menar ni på fullaste allvar att de kommer från en annan planet?

Vi måste först ta reda på vad är det som är ett problem innan vi arbetar med att lösa dem. Vi kan inte sitta hemma och bli bekymrade för att någon pratar ett annat språk utanför vårt trapphus. Ska vi stänga av Tv-apparaten också? De lyfter ju upp samma språk som våra grannar.

Det är inte invandringen som skär på våra ekonomiska förmåner då det gäller sjukvård, skola och äldreomsorg det är hur vi fördelar de pengar som vi har i statskassan. Tänk på hur mycket migrationsverket lägger i pengar på privata aktörer som tar hand om flyktingarna. Hur många miljoner, miljarder läggs inte på privata aktörer då man i själva verket kan skapa statliga verksamheter som liknar Samhall i struktur och som på ett humant sätt tar hand om de som kommer.

Bråken i Malmö bygger helt och hållet på att man inte lägger fokus på varifrån flyktingar, invandrarna kommer ifrån. Man placerar bara ut dem som kommer utan att se vilka risker som detta medför. Hur kan Shia muslimer samsas med Suni?

Dessutom att som flykting gå rastlöst omkring i centrala Malmö där man träffar på andra som i sin tur är lika rastlösa som dem kan ju inte bara leda till annat än gräl och till slut bråk. Vad hade man väntat sig att två grupper ska göra? Människorna som kommer från andra länder är inte vana vid vårt sätt att tänka. Därför måste vi tillmötesgå detta och istället skapa en väg genom lösningar så att våldet minskar. Det är inte invandrarnas eller flyktingarnas fel att det blir så. Däremot är det vårt ansvar att se till att minska brotten i vårt samhälle genom att förebygga problemen och hitta bra lösningar. Utbildning är en väg som jag tror dessa människor behöver för att få tiden att gå. Utbildning, kanske få en möjlighet att starta företag eller jobba. Genom ett system liknande Samhall där man studerar halva tiden och jobbar den andra halvan får de som kommer hit något att göra. Att staten tar över ansvaret helt då det gäller flyktingförläggningar och invandrar boende är ett måste. Skrota privatiseringen helt då det gäller sådana här boenden.

Varför kommer så många hit? Sverige är ett fredligt land och har inte haft konflikter på 200 år. Tror du inte att detta är en grundläggande orsak till att folk kommer hit? Att vi har en fungerande demokrati bättre än till och med den amerikanska, är detta inte orsaken? Enligt dem som kommer är vi som ett paradis med stora möjligheter. Detta lär sig alla som söker sig hit och det är också de drömmar som de har när de kommer hit. Är det konstigt att vi får ökning av flyktingar till Sverige? Mycket tyder på att alla de som ska "Hjälpa" dessa stackars människor hit också berättar om alla förmåner man får då man bor i Sverige. De säljer in vårt land till dessa förväntansfulla. Är det då konstigt att de antingen väljer Sverige eller Tyskland? Båda länderna är attraktiva för flyktingar. Vi är enligt många dem som tar emot flest per capita. Om nu det är så kanske vi istället borde vara stolta över att vi har det så bra och varför skulle vi inte dela med oss av vårt överflöd?

Hur många människor dör inte varje dag genom andras egoism?
Hur många lider inte för att västvärlden bara tänker på pengar och inte på att alla människor är en resurs som gör oss starkare?

Det är dags att vi låter pengarna hamna rätt, invandrare är inte de som tar våra pengar. Det är giriga människor som bara vill stoppa pengarna i egen ficka som är skulden för alla problem. Hur många fattiga människor har inte varit generösa trots att de knappt har medel att försörja sig själva?

Tror vi på fullaste blodigaste allvar att invandrare tänker Pengar pengar då de kommer hit till Sverige? Jag tror knappast att de gör det. Snarare är de rädda, osäkra och oroliga. De undrar hur de ska klara sig och hur de kommer att bli bemötta ett nu allt kallare Sverige där främlingsfientligheten bara ökar.

Överbefolkning sant eller falskt

Många idag menar att jorden är överbefolkad. Men vad betyder detta egentligen, och är dessa påståenden nya? Jag vill mena att påståendet om att jorden är överbefolkad började redan någon gång på 60-talet att florera bland västvärldens invånare. Paul Ehrlich menade bland annat att världen är kraftigt överbefolkad och kan därmed inte försörja hela sin mänskliga population. För många människor inom ett begränsat område gör att resurserna inte räcker till. Till och med Al Gore skrev i sin bok ”Earth in the Balance” följande: ”No goal is more crucial to healing the global environment than stabilizing human population”. Alla vet att vi blivit för många. Men som humoristen Henry Wheeler Shaw sade: ”Problemet med människor är inte att de inte vet, utan att de vet så mycket som inte stämmer”. Dessutom sade en annan att vi alltid tror vi vet allting även om det i sin tur inte finns några belägg för det.

Vad menas egentligen med överbefolkning? Att det är för lite plats? Menar vi bara Sverige som inte kan ta hand om sina egna och att detta är ett tecken på överbefolkning? Har vi varit i Kina, Japan eller Thailand den senaste tiden? Faktum är faktiskt att vi människor uppskattar att bo trångt. Hur många av landsbygdsfolket bor inte nu i Stockholm eller Göteborg? Vill vi inte leva ihoppackade som sillar? Vi klumpar ihop oss i städer och byar för att kunna byta varor och tjänster med varandra. Samtidigt förblir stora delar av världen helt obefolkade. Om alla fick 100 kvm att stå på skulle jordens hela befolkning få plats i … Texas. Räkna själv.

Texas landyta: 678.907 km2 = 678.907.000.000 kvm
Jordens befolkning i januari 2008: 6.639 miljoner

678.907.000.000 / 6.639.000.000 = 102 kvm till varje människa.

Många tittar på Afrika eller Asien och menar att människan förökar sig mycket snabbt. Men det stämmer inte. Enligt FN:s egna siffror nådde befolkningstillväxten i världen sitt maximum kring 1970 och sedan dess har tillväxttakten avtagit. I en överväldigande majoritet av världens länder sjunker födelsetalen. När det gäller hela världen var födelsetalet för år 2000 2,8 och för 2008 2,58. Sveriges befolkning väntas minska med 14 procent fram till 2050.

I FN:s 2007 State of the Future-rapport står det: ”Population may increase by another 2.8 billion by 2050 before it begins to fall, according to the UN’s lower forecast, after which it could be 5.5 billion by 2100 – which is 1 billion fewer people than are alive today”. Till det måste vi också räkna krigen som drabbar många länder. Många tusentals människor dödas varje år i olika väpnade konflikter. Vilket också sänker invånarnas medeltal.

Det finns flera anledningar till att befolkningen kommer att minska men den viktigaste är följande. I jordbrukssamhällen är barnen en tillgång. De kan hjälpa till i jordbruksarbetet och de utgör en social säkerhet för sina föräldrar. I ett utvecklat land investerar föräldrar resurser i sina barn, alltså är barnen en kostnad. Ett lågt födelsetal är en effekt av, inte en orsak till utveckling.

Bilderna på svältande i Afrika upprör, men de är inget bevis för överbefolkning. Etiopien, Sudan och Somalia hör faktiskt till de mindre tätbefolkade länder i världen. Den indiske professorn Amartya Sen, som fick Nobelpriset i ekonomi 1998, menar att svältkatastrofer sällan eller aldrig kan förklaras med brist på mat. Hungersnöd uppstår utan att tillgången på mat alls har minskat och i länder som samtidigt exporterar livsmedel. Människor svälter inte därför att de inte kan producera tillräckligt med mat, utan för att de inte har tillgång till odlingsbar mark, för att krig och konflikter förhindrar att de får tillgång till mat eller helt enkelt för att de inte har råd att köpa mat.

Det finns gott om mat. Roger Revelle från Harvard University kom fram till att Afrika, Asien och Latinamerika skulle kunna försörja 35 till 40 miljarder människor bara genom att använda vatten på ett mer effektivt sätt. Enligt FN:s FAO (Food and Agriculture Organization) har världens livsmedelsproduktion sedan 1948 överstigit befolkningstillväxten med 1 procent. De enda hinder för jordbrukets utveckling är sådana som sätts upp av regeringar och myndigheter.

I FN:s 2007 State of the Future-rapport kan vi läsa följande: ”The global economy grew at 5.4% in 2006 to 66 trillion USD (PPP). The population grew 1.1%, increasing the average world per capita income by 4.3%. At this rate world poverty will be cut by more than half between 2000 and 2015”.

De naturliga resurserna då? De räcker ju inte till hur många som helst, eller? Nej, kanske inte sett ur dagens perspektiv, men teknologiutveckling gör att vi finner fler resurser och lär oss att utnyttja de befintliga på ett mer effektivt sätt. Egentligen ska vi inte ens tala om naturliga resurser. Alla resurser är resultatet av människans arbete. En resurs blir en resurs först när vi lär oss att utnyttja den. Ett bra bevis är IT-revolutionen. Plötsligt lärde vi oss att man kan tillverka datachip och fiberoptik av sand – ett av de rikligast förekommande ämnena i världen. Människor gör inte slut på resurser. Vi skapar dem. Under förutsättning att vi tillåts att göra det.

 
Utöver detta så menar också vissa politiker att invandringen som drabbar både Sverige och andra länder är en mycket stor kostnad som kommer att sänka vårt land. Detta stämmer heller inte särskilt bra.
 
Verkligheten är en helt annan. Joakim Ruist forskare vid Institutionen för nationalekonomi konstaterar i sin studie att flyktinginvandringen årligen kostar lite mer än en procent av Sveriges BNP. 2015 kommer summan för flyktinginvandringen att landa på ungefär 50 miljarder kronor, vilket är tolv miljarder mindre än vad grundskolan årligen kostar. Ruist betonar dock att kostnaden inte endast avser de som kommer hit det specifika året, utan alla flyktinginvandrare som befinner sig i Sverige.
 
Han säger också följande: "Man vet till exempel att en sjuåring kommer att gå i skolan i minst 13 år (grundskola) vilket kostar samhället mycket pengar  och att en 80-åring med hög sannolikhet kommer att använda sig av äldrevården för stora summor. Ingenting av dessa båda detaljer gör att vi börjar fundera på att dra in på äldreomsorgen, sjukvården eller skolan för att spara pengar. Men ändå ska man då dra ned på skola för invandrare eller minska inflödet av arbetskraft som människan faktiskt är.
 
En annan sak som också måste finnas med i beräkningen är faktiskt att politiker nu har sänkt arbetstagarskatten och därmed skapat en större kostnad för samhället för att vinna poäng i valrörelser. Är det då konstigt om sjukvården, äldreomsorgen och skolan blir lidande?
 
Louise Dane är doktorand i offentlig rätt (migrationsrätt och barnrätt) vid Stockholms universitet menar att man kan räkna ut hur mycket vi människor kostar samhället även om det känns osmakligt i munnen. Hon anser däremot inte att man ska plocka in kostnader då det handlar om människor. Hon säger följande: "Det som är viktigt att komma ihåg, oavsett vad det kostar, är att man har rätt att få uppehållstillstånd om man uppfyller de krav som finns. Det finns delar av invandringen som vi kan påverka nationellt men när det kommer till flyktinginvandringen, som man räknar på här, har vi absoluta krav att följa. Vi kan inte låta bli att bevilja en människa skydd med hänvisning till ekonomiska aspekter."
 

Enligt Migrationsverket är kostnaden för invandrarna sex miljarder kronor, men Henrik Schyffert tjugodubblar det till fantasisumman 120 miljarder för att göra en poäng och för att möta de som inte tror på myndighetens prislapp. 

”120 miljarder delat på 10 miljoner pers som bor i det här landet är 12 000:- per person. Så mycket sparar du på att tvinga de där krigsdrabbade barnen sitta i snömodden i flyktingförläggningar istället för att få komma hit och få chans till ett värdigt liv.”

Henrik Schyffert säger att han fokuserat på att tala om siffrorna eftersom det är konkret, och att svenskar har svårt att prata om saker som inte är konkreta. 

– Det är därför alla lägenheter säljs med kvadrameterpris och inte med ’det kändes som en skön lya’. Jag tycker det är dags att visa att siffrorna är helt irrelevanta. Han tror att folk gömmer sig bakom siffror när det i själva verket handlar om rädsla. 

"Vi har råd att hjälpa folk. Punkt. Säg istället att ni är rädda för det som är annorlunda så kommer diskussionen att hamna på en mycket vettigare nivå", säger han. 

Om Sverige skulle hjälpa invandrare leder knappast till att vi blir ett U-land. Snarare blir det fler som kan skapa arbeten. Många invandrare som kommer hit är högutbildade men tvingats hit på grund av klimatförstöringar, krig och förföljelse. Det är en myt att invandrare och flyktingar får fina bilar, flotta möbler och annat då de kommer hit. Enligt flera källor bland annat migrationsverket så får invandrare och flyktingar (blanda inte ihop de båda grupperna) samma summa som socialbidrag är för en svensk.

 

Det finns ändå ett problem med invandringen och det måste man ändå komma ihåg. Det handlar om att bunta ihop grupper av människor och föra dem till olika städer utan att ta hänsyn till etisk bakgrund, språk och religion. Många invandrare har även de svårt för att acceptera vissa grupper vilket i sin tur leder till konflikter. Men låt er inte lura er av alla falska påståenden om att invandrare är värre än en svensk då det gäller brottslighet. Brotten ska dömas efter individen och vad de gjort som är olagligt istället för nationalitet och ursprung. Det är inte mer typiskt för en asiat att begå brott än en europé eller amerikan.


Mycket av de tabeller som lyfts fram bland främlingsfientliga politiska organisationer är ofta tagna ur sitt verkliga ursprungliga dokument och för att få en helhetsbild måste man givetvis läsa alla uppgifter och inte bara lyfta ut något ur sitt samanhang.

Jorden är inte överbefolkad och har fortfarande gott om plats för människor. Däremot finns det en mycket viktig aspekt som vi måste ta till oss. Det är hur vi lever våra liv, hur mycket resurser vi tar från vår natur och hur mycket vi slösar med olika naturliga resurser i vårt dagliga liv.

 

Hade vi tagit mer hänsyn till naturen och andra människor så kanske inte människor hade behövt tvingats bort från sina länder. Svält beror inte bara på torka och krig. Stormar kan slå sönder stora delar av skördarna, skogsbränder kan bryta ut som förtär även åkrarna och ängarna. Tsunamis kan drabba områden som gör att både livsmedel och hus försvinner.

 

Sverige är inte överbefolkat, inte världen heller. Dessutom kan också tekniken komma ikapp vår utveckling och då kanske vi också inom en snar framtid kan bo på andra planeter i universum. Jag skulle härmed konstatera att överbefolkningsteorin är helt enkelt falskt. Det finns ingen överbefolkning särskilt inte om man bara ser till landmassan. Samma sak gäller mat. Många rika slänger flera ton mat på sophögen eftersom de lägger mer på tallriken än vad de kan äta upp. Dessutom bidrar girigheten i vårt samhälle till ökad fattigdom för att vi kräver så hutlöst mycket för ett kilo vetemjöl. Hade det inte varit bättre att skeppa ut överflödet av mat till de fattigare länderna mot en mycket låg kostnad? Samtidigt visa hur man kan odla rätt i dessa länder så att de själva kan försörja sig?

Det kanske är dags att vi slutar diktera vilkoren för de fattiga länderna och hjälpa dem i stället att komma igång med sin produktion?

 

 

 

Lösningar finns på tiggeriet

Förr satt de på gatorna och tiggde. Nu säljer romerna i Mariefred i stället loppisprylar eller arbetar åt ortsborna.

Förr satt de på gatorna och tiggde. Nu säljer romerna i Mariefred i stället loppisprylar eller arbetar åt ortsborna.

I Mariefreds Tidnings redaktionskök är det fullt med grejer. Tidningen har upplåtit rummet för att samla in prylar till romernas loppisbord. Tidningens ägare Anna Löfving står med andan i halsen trots att veckan nummer av tidningen precis gått till tryck. Hon har ägnat morgonen åt att jaga sina åtta kaniner som rymt under natten. Den sista fick hon tag på alldeles nyss utanför Systembolaget.

Mariefred är en liten ort med 2.000 hushåll. Sedan i höstas har här funnits sex romer som suttit och bett om pengar utanför Ica, Konsum och Systembolaget, bland annat.

 

Som på många andra håll har det lett till en del irritation bland befolkningen. Men i Mariefred bestämde man sig för att göra något åt saken. Några månader senare finns det inte några som tigger på gatorna längre.

I stället står de vid sina loppisbord och säljer saker som Mariefredsborna samlat in, eller hjälper ortsbefolkningen med enklare arbeten. Det kan handla om trädgårdsarbete, om att putsa fönster, tvätta terrasser eller att städa

Vi träffar Nicolai och Elena som går och krattar och vattnar i en villaträdgård. Tidigare satt de och tiggde utanför Ica och Konsum.

– Det känns mycket bättre nu när vi får göra rätt för oss, säger Elena.

Nicolai och Elena har sammanlagt tolv barn att försörja hemma i byn Crovu, varav fem egna. Farmor och mormor ser till barnen. Själva är de i Mariefred för att få ihop pengar till den stora familjen, till ytterligare ett rum, och kanske, i framtiden, att dra in elektricitet.

”Munca, munca, munca”, upprepas som ett mantra under hela samtalet. Det betyder arbeta, förklarar Jonatan Näsström som hjälper oss att tolka.

Att få möjlighet att jobba har nämligen blivit ett lyckokast för paret.

– Vi får in mycket mer pengar på att arbeta än på att tigga, säger Nicolai.

Han har fått ett påhugg hela den här veckan. En samfällighet behöver hjälp med att röja efter en avverkning.

Projektet med att få bukt med tiggeriet i Mariefred började med en loppmarknad på församlingshemmet i december. Några privatpersoner hade tagit initiativ till att samla in pengar till en operation som en av romernas söner behövde göra. Många skänkte kläder och prylar. Behållningen blev 20.000 kronor.

Anna Löfving åkte tillsammans med pingstpastor Fredrik Olsson i Strängnäs personligen ned med pengarna till byn Crovu utanför Bukarest. Det är därifrån som i stort sett alla tiggare i Strängnäs och Mariefred kommer. De pengar som blev över efter operationen delades ut bland de fattigaste i byn.

– Jag har aldrig för en sekund trott att det är människor med gott om pengar som väljer att resa till Sverige för att tigga, men nu fick jag med egna ögon se hur fattigt de har det, säger Anna Löfving.

 

Hon erkänner villigt att även hon kunde irritera sig på att romerna i Mariefred inte gjorde något för att få in pengar i stället för tigga. Men i stället för att låta irritationen ta över bestämde hon sig för att hjälpa romerna att ta sig ur tiggeriet.

Samtidigt började Solveig Lundqvist engagera sig för romerna i Mariefred. Hon kunde köpa lite frukt, gav dem lite pengar ibland.

–  En av dem visade med händerna att han vill måla. Då frågade jag mig själv varför romerna inte kunde utföra arbetsuppgifter för pengarna i stället, säger Solveig Lundqvist och erbjöd honom att putsa fönster.

På de platser där romerna förut satt och tiggde står de nu bakom ett bord och säljer loppisprylar eller eget hantverk. Nicolai tillverkar fågelholkar, blomlådor och slevar av trä.

Både Anna Löfving och Solveig Lundqvist medger gärna att en del av drivkraften är att de själva får ut något av att göra något för andra.

– Jag är en sådan där typisk människa som mår bra av att hjälpa till. Nu är jag så lyckligt lottad att jag har möjlighet att göra det, säger Anna.

De inser också att de inte kan hjälpa alla. Men om man på fler mindre orter tog efter ”Mariefredsmodellen” så skulle de inte behöva ha några tiggare på gatorna.

– Det blir alla lyckligare av – både romerna och de boende, säger Anna Löfving.

Men det är inte helt lätt att sticka ut hakan på en liten ort som Mariefred. Solveig Lundqvist får frågor om varför hon bara hjälper ”de där” och hennes släkt och vänner är inte allt igenom entusiastiska inför hennes engagemang.

– Jag får höra att jag engagerar mig för mycket, men jag lyssnar inte på det. Jag känner en stor glädje i att hjälpa. Kan jag bara hjälpa en enda familj så är jag nöjd, säger hon.

För Anna Löfving har engagemanget gått ut över hennes eget företag, Mariefreds Tidning.

–  Visst skaffar man sig ovänner också. En del säger att ”de tar jobb från våra ungdomar”. Andra hör av sig och vill säga upp sin prenumeration. De säger att vi bara skriver om romer numera, säger Anna Löfving.

Men hon tänker inte låta sig stoppas.

–  För en gångs skull, efter femtio år, är jag helt säker på att jag gör rätt. Under den lilla stund vi har här på jorden kan vi väl hjälpas åt? säger hon.

Hans Arbman/DN

 

 

Visa fler inlägg