Kommunalråd vill tvinga bort "Utbrytarna"

Foto: Mikael Zetterström. Carl Schlyter och hans kollegor ska bort enligt kommunalråd.
Det märks att de inte förstått vad det hela handlar om.
 
Reagerade idag över en artikel i Aftonbladet. Kommunalråd har tröttnat på konflikten, kan absolut förstå denna frustration som förekommer bland kommunalråd. Samtidigt måste jag ändå ge dem en känga. Är det verkligen kommunalrådens sak att gå ut i media och kritisera Carl Schlyter, Walter Mutt och de övriga? Kan man inte sköta detta internt så som man ska göra? Bidrar de själva med att opinionssiffrorna störtdyker genom att gå ut i Aftonbladet?

Dessutom har inte Carl Schlyter, Walter Mutt, Amin och Annika Lillemetz begått några fel. De brinner ju för miljön allihop. De reagerar på att Miljöpartiet inte uppfyller de beslut som man tidigare har fattat. Är det så nu att Miljöpartiet börjar bli mindre grönt och att de som reagerar inte förstått det? Antagligen. Senast jag hörde någon politiker från partiet så sade man stolt: "Vi är nu äntligen ett regeringsparti!" Det är ju inte där vårt fokus ska ligga eller hur? Vårt fokus ska ligga på att göra det bättre för människor inte titlar, eller makten i riksdagen. För hur mycket har vi inte sålt av vår själ i att få just den makten? Hur många har inte lämnat för att man sett vilken kurs som skeppet strövar åt? Jag hör till dem som kommer att avluta mitt medlemskap i Miljöpartiet i början av nästa år. Jag kommer att lägga politiken på hyllan för det verkar inte finnas ett riktigt miljöparti som verkligen lägger fokus på att göra allt för att skapa en bättre miljö. Kolbrytning, värdlandsavtal och mycket annat tycks inte vara lika viktigt för vissa inom politiken och det i sin tur bidrar till att miljön tar stryk än mer än tidigare. Bara för man säljer till någon annan en kolgruva behöver det inte innebära att miljöutsläppen minskar snarare tvärtom.

Jag tycker det är fel av Grön ungdom som uppmanar Carl och hans vänner att lämna partiet. Jag tycker inte om då kommunalråd kritiserar de fyra. Faktum är att de faktiskt påverkar mer än vad man tror genom att de brinner för miljön och gör vad de kan för att göra skillnad. Det är bara kortsiktigt tänk som i sin tur bidrar till än sämre opinionssiffror. Men kanske vill partiet inte vara kvar i riksdagen efter nästa val? Hur man behandlar andra slår ofta tillbaka på en själv en vacker dag.
 
Skulle Carl Schlyter och hans modiga tre politiker som vågar stå upp mot orättvisorna starta ett parti så skulle jag ge dem mitt stöd. Efter att ha läst artikeln så känner jag mer för att mitt beslut att lämna Miljöpartiet är korrekt att göra. Jag tycker detta är tragiskt, för partiet tycks inte längre godkänna olika åsikter utan måste tvingas in i en viss form för att vara korrekta. Man kräver att dessa fyra ska avsluta sina karriärer inom partiet bara för att de inte delar en viss grupps åsikter. Dessa fyra har verkligen stor passion för miljön och borde hyllas istället för att kritiseras.
 
Under tiden får andra medlemmar som trakasserar andra fortsätta som verksamma inom partiet. De människor som faktiskt skadar mer än gör nytta i partiet genom att de ska terrorisera medlemmarna så att många känner obehag och lämnar. Partiet har verkligen prioriterat helt fel då det gäller vilka som är fiender inom partiet. Man retar sig på dem som verkligen kämpar för miljön medan man godtar att dem som skapar splittring får stanna kvar och verka fritt utan restriktioner. Vart tog åsikten om att alla får gärna tycka och tänka som de vill inom partiet. Står partiet inte längre för frihet och rätten att vara sig själv?

Det känns mer och mer som om Carl Schlyter tillsammans med de övriga har sett samma problem som jag.
Men som sagt var, jag kommer att lägga politiken på hyllan främst just för denna häxjakt på fyra varma människor som verkligen brinner för Miljön. En annan orsak är att partiet har skapat en ökad önskan av att sitta i regering och därmed också bränna broar som man tidigare faktiskt värnade om. Nu heter det plötsligt att man måste acceptera att säga hejdå till sina huvudfrågor bara för att ett större parti vill detta. Ta till exempel frågan om migrationen, interndemokratin och värdlandsavtalet med USA och Nato. Flera bevis på att Miljöpartiet har glömt av att värdlandsfrågan faktiskt även berör miljöfrågorna. Ta till exempel när det gäller värdlandsavtalet som innebär att NATO får landa i vårt land vid behov.
 
Visst kan vi säga att vi inte tillåter kärnvapen i Sverige men vi har ingen laglig rätt att granska vad Natos vapenarsenal består av även om det har landat på svenskt territorium. Skulle något inträffa så står vi där med lång näsa och Miljön har tagit stryk. En annan tanke om det hela är att ett nära samarbete med NATO bidrar också till ökade utsläpp främst om NATO flyg och stridsfordon får lov att köra på svenska marker. Stridsvagnar, stridsplan och krigsfartyg släpper ut stora mängder i sina övningar. Dessutom riskerar vi att Ryssland ökar sina övningar för att kompensera våra som vi och NATO håller i. Ta till exempel de två krigsfartygen som nu ligger i hamn vid Östersjön. Det krävs faktiskt två för att dansa tango och Sverige skramlar också med burkar precis som Ryssland.

Är det underligt att Carl Schlyter, Walter Mutt, Annika Lillemetz och Jabar Amin kritiserar Miljöpartiet?
En annan kommentar i artikeln säger följande:
"Vi vill ha en stark grön kraft i det här landet och då måste vi lösa de problem som uppstår, att riksdagsgruppen inte samarbetar måste partistyrelsen lösa" Så säger bland annat Karin Pleijel.
Ja visst måste man lösa det som har inträffat. Men vi kanske inte borde kräva att de fyra lämnar partiet för att lösa konflikten. Det känns omoget och oseriöst. Dessutom framkommer det genom Maria Ferm att gruppen har stor samsyn kring de fyra. Med andra ord tolkar jag det som att de fryser ut dem vilket inte är okay.  Kanske jag har fel men jag vill ändå påpeka att genom att offentligt föra fram detta i media försvårar man ytterligare för att lösa konflikten. Detta gör att jag känner mer partiet som en sekt där man måste följa några få för att annars motarbetas man på olika sätt. Något som för mig sticker i ögonen ordentligt. 

Att Maria Ferm menar att alla måste följa beslut bara för att majoriteten beslutat sig för det känns för mig som odemokratiskt. Det rätta är att alla får rösta efter sina egna övertygelser. Det är demokrati.
"Alla riksdagsledamöter ska följa det regelverk vi har och stå upp för majoritetsbeslut. Det är så man behöver arbeta för att kunna stå upp för de överenskommelser vi gör och för att vi ska ha en tydlig politisk linje". Vem anser att man måste göra det? Har Carl och company skrivit på ett dokument och det är enligt lag? Tror inte detta, snarare är det något som kanske anses vara standard procedur och inte lagstadgat eller fäst med internregler. Kommentaren är ett citat från Aftonbladet som kommer från Maria Ferm.
 
Det verkar som om mentaliteten:
"Gör du inte som vi vill passar du inte in här med andra ord." Det handlar därmed inte om demokrati utan snarare mer om att en viss grupp vill ha det som de vill och kan inte acceptera att andra inte har samma åsikter. Är detta det nya Miljöpartiet vi ser? Jag hoppas att man i sådana fall ändrar inställning snart och inser att Carl Schlyter och hans vänner inte är ute efter att störa partiet utan att visa på att partiet inte riktigt agerar på ett korrekt sätt.

Med detta sagt vill jag säga att Carl Schlyter har rätt i sak och att kommunalråden försöker nu tvinga bort de som de anser är obekväma begår ett stort misstag. Det verkar som om de som egentligen brinner för miljön och som reagerar över felaktigheter hotas med att tvingas bort medan de som är verkliga problem och som bidrar till att några lämnar partiet ändå får stanna kvar för som partiet säger: "Vi kan inte tvinga bort dem." Här har jag det mycket svårt att få ihop logiken och det visar bara på en enda sak. De som kritiserar partiet internt eller offentligt motverkar partiet bör försvinna (Man klarar inte av kritik utan bara vill höra positiva saker) men de som motverkar partiet internt och bidrar till att medlemmar lämnar får vara kvar.

Det verkar nu som fokuset mer ligger på att regera eller att få makten och sitta i regering överväger mer än att verkligen kämpa för miljön. Miljöpartiet har därmed slagit in på en felaktig väg och vid denna korsning kommer jag att ta av åt en annan riktning. 
 
Jag lämnar på grund av följande orsaker:
 
1. Felaktig behandling av flera politiker som faktiskt skött sig men som står för grunden av den gröna rörelsen.
 
2. De beslut som kongressen tog angående inskränkning av interndemokrati och kongressystemet.
 
3. Tid för min egen del då jag studerar.
 
4. Politiska frågor som partiet inte står för, till exempel: begränsad invandring, kolbrytningsaffären och 
    värdlandsavtal.
 
5. Medlemmar som trakaserar mig som person och som partiet inte gör något åt trots upprepade krav på detta.