Kan man inte bara släppa det

Peter Eriksson kritiserar Carl Schlyter och de som han anser är "utbrytare". Här står han i Göteborg tillsammans med det numera nya språkröret Isabella Lövin. Foto: Mikael Zetterström 2014.
 
En fråga som jag har funderat länge på är varför man inte bara kan släppa det och låta de fyra "Utbrytarna" få göra som de vill? Vi lever faktiskt i en demokrati. Nu skruvar även Peter Eriksson upp tonen mot Carl Schlyter och hans vänner. Han ställer ett utlimatum i media, ni hörde rätt. I media. Jag bara undrar, kan man inte bara lösa det hela internt?
 
Peter skriver bland annat att de fyra borde helt enkelt hoppa av partiet. Problemet för MP i denna fråga är just att Carl Schlyter, Amin, Valter Mutt och Lillemetz är folkvalda. De kan inte bara ta sit pick och pack och gå. De måste först då avsäga sig sina platser till förmån för MP. Något som skulle leda till än mer majoritet i frågor som faktiskt går stick i stäv med Miljön och Mps grundtanke. Det vore inte bra om de avsäger sina platser, även om de skulle bli uteslutna ur partiet vilket jag tror tyvärr kommer hända så kommer nog inte Schlyter och hans vänner att lämna sina riksdagsplatser. De blir med andra ord vildar i riksdagen. Miljöpartiet har under tiden i regeringen fått gå med på en rad smärtsamma kompromisser, vilket lett till kritik internt i partiet. Detta är inte något som man bör sopa under mattan, vilket partiledningen tycks tro. Carl Schlyter, Valter Mutt gjorde helt rätt då man röstade emot beslutet av utförsäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland och deras motstånd mot värdlandsavtalet med NATO. Här gör man helt inkorrekt mot de fyra som parti. Har vi suddat bort demokratin i Miljöpartiet?
 
 
Även Birger Schlaug (bilden) anser att kritiken mot Miljöpartiet är befogad.
 
Sedan att kalla dem för utbrytare då det faktiskt är Miljöpartiet de gröna som valt att bryta sig ur sina löften är för mig helt oförståeligt. Vi borde med andra ord kalla partistyrelsen och partiet som sådant utbrytare istället.
Maria Ferm och Jonas Eriksson tillsammans med nu Peter Eriksson borde istället fundera på vad partiet egentligen har utvecklats till och kanske fundera på vad man har gjort med partiet. Under Kongressen då jag närvarade där i Karlstad och hörde bland annat Maria Ferm blev jag orolig för hennes åsikter i vissa fall. Hon uttryckte sig mycket oroväckande i vissa frågor och jag kände att jag som tidigare hade lovordat Maria Ferm nu faktiskt börjar tappa förtroende för henne.
 
Sedan kan man fråga sig vad som skulle vara enklare för Miljöpartiet om inte att de fyra som nu ses som utbrytare att de gick över till Vänsterpartiet. Skulle detta inträffa så skulle ju automatiskt Vänsterpartiet få fyra nya röster i riksdagen eller menar Peter Eriksson att de fyra ska lämna sina platser efter att de lämnat partiet? Jag tror inte att det skulle vara aktuellt. Carl säger själv vid flera tillfällen att tänker sitta kvar för de miljöpartister som delar hans åsikter och han upplever att han har ett stort och starkt stöd bland medlemmarna. Det har han också och därför vore det fel att tro att han skulle avsäga sig sin riksdagsplats tillsammans med de tre andra.
Både Per Garthon, Birger Schlaug och Lotta Hedström delar Carl Schlyters åsikter då det gäller vilken väg partiet har tagit. Partiledningen slår ifrån sig hela tiden och vill inte ens ta diskussionen kring detta utan väljer istället att öppet i media kritisera de fyra utbrytarna. Varken Gustav Fridolin och Isabella Lövin är i färd med att förverkliga de drömmar som partiet haft tidigare. De har slagit in på en egen väg som inte de tidigare språkrören har ens drömt i sina drömmar. Med andra ord partiet håller på att förändras till det sämre precis som Centern gjorde då de gick ifrån NATO kritiska inställningen till en mer NATO vänlig inställning samt då de ville fortsätta med Kärnkraften bara för att vara en del av Alliansen.
 
Kan bara inte MP som organisation släppa tjafset med Carl Schlyter och hans tre vänner? Varför ens gå ut i media och kommentera detta? Det vittnar ju att man försöker göra allt för att tysta ned de fyra eller hur? Med andra ord är de rädda för något? Hade de varit så övertygade om att de gjort rätt så hade de ju heller inte behövt bry sig om det hela. Eller hur?