På jakt efter nygamla medlemmar

Det verkar som om Miljöpartiet nu inlett en kampanj för att värva tillbaka de medlemmar som man har tappat. Men det finns ett problem med en sådan kampanj.

Jag lärde mig en sak för en tid sedan. Har man vikit av och in på en väg bör man fortsätta tills man når slutet eller så bör man backa och söka efter en annan väg.

Miljöpartiet väljer att fortsätta på samma inslagna väg samtidigt som man jagar efter de medlemmar som lämnade partiet just på grund av den inslagna vägen. Man försöker alltså äta upp kakan medan man samtidigt vill behålla den.

Detta går helt enkelt inte. Partiet måste nu istället för att söka efter nygamla medlemmar börja leta efter helt nya som uppskattar den inslagna vägen och som kan stå upp för de nya principerna. De gamla som har lämnat, lämnade partiet för just en viss orsak och rättar man inte till det så lär aldrig dessa återvända hur hårt man än tänker lägga fokus i jakten på dessa.

Det som partiet borde lägga krut på är alltså att försöka få dem som aldrig varit engagerade i partiet att börja bli aktiva. Dessa nya medlemmar blir då givetvis dem som köper den nya inslagna vägen och samtidigt stå upp för den nya politiken. Väljer en medlem att lämna beror det inte på att personen inte trivs utan helt enkelt för att denne inte tycker om den politik som förs. Med andra ord ändrar man inte politiken och de redan fattade besluten så lär dessa gamla medlemmar aldrig återvända till partiet igen.

Dags att införa norskt boende

 
Funderade länge på hur Sverige ska lösa problemet med bostäder. Ett sådant förslag som kom upp i mina tankar är just det norska systemet med Hybelboende för studenter. Det som man ibland kan kalla korridorboende. Fast ändå skiljer sig Hybelboende från att bo längs med en korridor. Hybel består i regel av ett rum i en villa där den boende får inkvartera sig. Vem som helst kan bygga om en källare för att därefter agera hyresvärd för inneboende. Fördelen med detta skulle vara att flera tusen studenter då skulle kunna få tak över huvudet till ett bra pris men måste givetvis dela kök och toalett med andra. Själv bodde jag så i Trondheim under den tiden jag bodde där. Hyran låg på cirka 2000 kronor kronor i månaden. Under kortare perioder som till exempel då man läste på universitet eller liknande så var detta en bra lösning och jag hade sällan problem med några grannar. Här borde man kanske tänka lite extra i regeringen.

Sverige borde kunna införa ett sådant system vilket skulle minska trycket på bostäder något. Fastighetsägaren i Norge behöver dessutom inte redovisa någon form av förändring i sin fastighet. Det viktigaste för hyresvärden är att man ser till att spisen är rätt installerad, att kyl och frys fungerar och att tvättmaskinen också är fullt fungerande. Fastighetsägaren borde kunna använda ROT och här borde kanske regeringen också höja rotavdraget från 30 till 60% åtminstone.

Det som är viktigt också är att hyblarna ska ha en egen in-och utgång. Att det finns fungerade brandsläckare och att det finns brandvarnare.

Vissa kan till och med se till att hyblarna är möblerade och kanske också har tillgång till tv. Vilket alltså skulle öka intresset för studenten i sådana fall.

Mitt förslag är därför att införa norskt boende i Sverige för att få bukt med bostadskrisen.
Visa fler inlägg