Tillbakablick

2010 så lyckades Miljöpartiet de gröna i Vara kommun komma in i kommunens finrum. Fast det skulle dröja fram till 2014 innan man satte sig i en majoritet med S, C, V och KD. De största frågorna, som inte Miljöpartiet stöttade var bland annat E20s utbyggnation. Även styret i kommunen godkände inte alla förslag som Miljöpartiet lade, bland dem en Köttfridag i veckan för skola och äldreomsorg. 2014, då Miljöpartiet satte sig i majoriteten blev det helt nya tag. Nybyggnation av badhus kom igång och ett förslag som godkändes var att Vara kommun skulle bli Fairtrade city inom en snar framtid. Det tog ett år sedan var man där. En viktig detalj var att den tidigare moderatledda majoritetens stora kärleksbarn hade tagits bort. Vara Horce Arena VHA som nu idag ombildades till Destination Vara AB. Under dessa år som politiker har jag varit glad över att Vara kommun har fått en så bra grundval att stå på under de kommande fyra åren. Under dessa år trodde jag också att Miljöpartiet i Vara skulle få fler mandat utöver det som man har haft. Men de senare åren har jag insett att så kommer det troligtvis inte att bli. Särskilt inte då främlingsfientliga partier har fått ett alltmer starkare inflytande i både den lokala men också den riksdagstäckande politiken. Miljöpartiet de gröna har dessutom tappat sitt grepp då de dom i regering 2014. Jag hoppades så att framtiden skulle bli bättre då Miljöpartiet satte sig i regering än vad då man inte gjorde det men jag blev tyvärr gruvligt besviken. På riksdagsnivå har partiet tappat de viktigaste frågorna och lämnat dem vind för våg. Den enda frågan som de håll kvar vid är Kärnkraftsfrågan. När det gäller på lokalnivå så är fortfarande Vara kommun en intressant kommun ur många aspekter, den har nämligen en hel del företag som håller uppe kommunen på ett bra sätt. Industrin är inriktad i olika saker och därmed kan inte kommunen drabbas av en större arbetslöshet än en kommun där företag  till exempel bara satsar på möbeltillverkning eller lamptillverkning. Då jag kom från Tibro sedan ett antal år tillbaka så ser jag stora skillnader. Vara är ungefär jämnstor med Tibro men här finns järnväg, goda förbindelser och flera företag. Tibro levde på möbelindustrin och lade samtidigt ned järnvägen så fort de fick möjlighet. Ett stort hål i Vara kommun bildades då Asko cylinda lades ned. Men ur askan steg nya möjligheter och företagets personal kom snart ut till andra företag.

Idag finns Volvo Penta ab och många fler liknande bolag som bidrar till den koalition av färger inom kommunen vilket stärker oss alla som bor här. Utan företagen som finns i kommunen hade inte Vara kunnat ta några fler steg, varken internationellt eller lokalt. Företagen är en stor viktig motor som driver verksamheten framåt. Hade inte Vara kommun haft dessa starkt satsande bolag så hade nog inte heller AMB valt att satsa i kommunen. Det är många som kommer ifrån grannkommunerna vilket arbetar i Vara. Väldigt få som flyttar in till kommunen. Jag gjorde det och det har jag absolut inte ångrat på. För mig så känns det helt naturligt att flytta till den kommun man får ett arbete i. Under tre år så jobbade jag också som lokalvårdare för Volvo Penta ab. Under mina år så har jag utbildat mig inom både marknadsföring, turism och media. Något som har hjälpt mig ytterligare steg på vägen.

Under en längre tid var jag engagerad i Miljöpartiet och tyckte det var trevligt att vara en del av ett så grönt parti. Genom min politiska bana även om den kanske inte är lika lång som många andras så har den lärt mig mycket, det har handlat om att ta tag i de nya utmaningarna och vandrat in på vägar som då öppnades för mig. Jag har lärt känna trevliga vänner som har funnits där och hjälpt mig på min väg.  2011 fick jag dessutom förmånen att  hjälpa till då det gäller manifestation emot uranbrytning i Varnhem. Något som jag även idag anser är en mycket viktig fråga. Att hindra och försvåra kärnkraften är för mig en mycket viktig del i det arbete att skapa en bättre värld för alla människor. Idag har fler och fler insett att kärnkraften inte behövs längre, att vi fortfarande kan tända våra lampor även om man inte får el från kärnkraftverk. Det handlar om att våga ta nästa steg. Att krampaktigt hålla sig kvar vid det förflutna är inte vägen att gå. Detta däremot gäller inte den politiska vägvalet som Miljöpartiet gjorde 2014. Att sätta sig i en regering trots att man visste hur svårt det skulle bli. De visste allihop att de inte kunde stå fast vid deras grundläggande principer och värderingar eftersom de var för små. 2016 visade det sig att allt brakade samman internt för partiet.

Genom medias "Katastrof" granskning tvingades politiker avgå och krisen som egentligen hade skapats av media fick ett uppsving. Kaplan är nämligen inte någon terrorist eller sympatisör av terrorism även om media försöker göra det till det. Dessutom hade han inte begått dessa fel då han blev minister utan detta var saker som hade inträffat långt innan. Ibland verkar det som om vi människor måste hugga på något och särskilt politiker. Vi tror att politiker aldrig begår fel. Kom ihåg att även politiker är människor. Det är däremot när ett parti som Miljöpartiet agerar fel där jag tycker det är rätt med kritik. Agerar ett parti på ett sätt som inte längre stämmer överens med vad man tidigare har sagt och gjort måste man fundera på var partiet är på väg. Att då sitta kvar på tåget och tänka att det löser sig anser jag är mycket riskfyllt. Vad händer om partiet slår in på en väg som Moderaterna har gjort? Samarbete med Sverigedemokrater? Är det inte att legalisera ett främlingsfientligt parti?

Hade jag tillhört Moderaterna så hade jag hoppat av partiet för länge sedan. Hade själv inte vågat vara en del av partiet då jag vetat att man inte kan närma sig något annat parti utan att färgas av det.

Jag tror på energier och jag vet att när två krafter möts påverkar de varandra, ibland förenas krafterna även om man inte till en början inser det. Det som Moderaterna gör idag är att medvetet påverkas av vad SD vill. Givetvis så biter inte alltid en huggorm sitt byte direkt. Den som ser på en naturfilm vet att ormen närmar sig sakta men säkert sitt byte och då den är tillräckligt nära för att fånga det hugger den. Moderaterna luras sakta men säkert närmare SD. Det i sin tur leder till att de inte hinner reagera då väl hugget kommer. Då är det i regel också för sent att göra något. Det som Anna Kindberg Batra nu gör är inte att rädda partiet utan införliva det i Sverigedemokraterna. Att legalisera den främlingsfientliga politik och därmed döda sitt egna parti. Det som händer i de egna leden är att man säger till sina egna väljare att Sverigedemokraterna är inte alls farliga, de är precis som vilket annat parti som helst. Därmed säger man också att det är fullt normalt med den främlingsfientliga politik som Sverigedemokraterna står för. Detta i sin tur kommer att inför valet innebära att SD får ökad makt och kan därmed få ökat inflytande i den svenska politiken. Det spelar ingen roll vad Anna Kindberg Batra gör eller säger i detta sammanhang, hon legitimerar Sverigedemokraternas politik och närmar sig ett fullt politiskt samarbete. Att föra samtal med någon innebär inte att du skyddar dig från personens åsikter, risken ökar att du smittas av deras åsikter och accepterar den. Hur Alliansen nu kommer att agera inför kommande val är för mig fortfarande en stor fråga.

Men jag känner samtidigt att politiken är för mig inte längre lika viktigt. Även om inte Miljöpartiet tar samma steg som Moderaterna så är jag rädd att partiet tappar sin gröna väg och att man irrar sig in på en mer rödfärgad sådan istället. Tidigare sade politiker till mig att vi inte är varken höger eller vänster. Att säga det nu är bara barnsligt. Partiet har valt en rödare väg då de skulle ha fortsatt på den gröna inslagna vägen. Det är också därför som jag väljer att lämna partiet, hade jag velat vara en Socialdemokrat så hade jag också blivit det och inte fortsatt inom Miljöpartiet. Miljöpartiet liksom Moderaterna har tagit in fel vägar även om Moderaternas felsteg är MYCKET värre än Miljöpartiets.