Behövs verkligen vapenexporten?

Sveriges vapenexport är ett problem främst då det gäller att ha full kontroll på var landets vapen hamnar efter export är omöjligt. Sanningen är att många länder drabbas i konflikter med att mötas av sina egna vapen. En annan fråga är som vapenexporterande länder måste ställa sig regelbundet är vilka länder som ska få köpa, detta är absolut inga enkla frågor. I dagsläget innebär den svenska linjen att vi inte ska exportera vapen till krigförande länder. Med andra ord kan man fråga sig lite varför då Sverige exporterar krigsmaterial eller samarbetar med USA som i nästan alla situationer blandar sig i krig och strider någonstans på jorden. Varför har vi då försäljning av vapen? Många menar att vår försvarsindustri har främst funnits till för att med egen kraft kunna försvara Sverige. Samtidigt som vi behöver pengar för att göra det. Utan möjlighet att sälja till andra länder skulle det bli för dyrt att hålla igång produktionen och vi skulle vara beroende av att importera vapen. Det som också måste tas i beaktande i diskussionen, det finns de som menar att Sverige bidrar till ett bra alternativ på marknaden och att det ger jobb. På vilket sätt menar man att Sverige är ett bra alternativ? Främst för att det bidrar med ett bra alternativ till att köpa från och stödja odemokratiska länder som säljer sina vapen på samma marknad. Sverige har trots allt en hårt reglerad försäljning av vapen för att i bästa mån undvika att de används i fel syften – till skillnad från flera andra exportörer. Frågan är om detta verkligen stämmer?

Personligen är jag varken för export av krigsmaterial till andra länder eller ett försvar som ingår i NATO. Det finns tillräckligt med vapen där ute att inhandla för en ganska låg kostnad ändå. Vi behöver heller inte vara delaktiga i provocationer som innebär upprustning istället för nedrustning. Det många inte ser är att det också kostar pengar att ha arbetare som arbetar fram nya vapen. Det är ju inte så direkt att vi är billigast på marknaden heller och vill någon ändå köpa vapen så gör man det helst till det billigaste priset. Ta till exempel flygvapnets stridsplan. Det är först på senare år som Gripen till exempel blev mer populär för andra nationer. Norge är fortfarande inne på att köpa F-35or istället för Gripenplan. Finland vill helst köpa F18 eller andra stridsplan. De länder som har köpt eller överväger att köpa är inte precis världsledande stora länder som har hur mycket pengar som helst. Vad hände till exempel med Viggen? Vilka köpte det stridsplanet? Ingen, trots att det var ett fullt dugligt stridsplan utefter de krav som var ställda (förklarar dess långa livslängd). Det finns flera sådana exempel som vittnar att vi i Sverige inte exporterar stora vapen snarare i sådana fall teknik som passar till olika andra system. Sverige har inte själva tillverkat stridsvagnar så som man gjorde med Stridsvagn S 103 eller Infanterikanonvagn 90. Vi har själva köpt in dem och anpassat dem efter våra krav. Ta till exempel Stridsvagn Leopard 2 som stridsvagn 122 även kallad är till exempel från Tyskland. Vi pratar redan om att importera ubåtar för flera miljarder kronor, även dem från Tyskland.
 
Så att tro att vi inte importerar vapen blir i diskussionen bara dum. Exporterar vi vapen så handlar det främst om robotar, missiler, mindre vapen. Med andra ord vapen som inte är så dyra att inhandla till skillnad från ubåtar och stridsvagnar. Min åsikt är att Sverige alltså kan sluta med sin vapenexport och därmed visa på för andra länder att vapen är en styggelse, dessutom kan vi sänka ambitionsnivån när det gäller utlandstjänst rent militärt och istället inrikta oss på att försöka förhandla och medla mellan länder som redan är i konflikt. Att vi kan ingå i en FN styrka känns bättre än att delta i ett NATO anfall någonstans i Afghanistan eller Irak.

Fejk news

Foto: Quizme
 
Det är viktigare än någonsin att informera vad Fake news är. Det är en medveten spridning av desinformation ofta i ett politiskt syfte. För att dra några exempel på vad detta är så kan vi nämna det som inträffade under den amerikanska valrörelsen. Bland annat försökte media eller delar av den visa på att Clinton sålt vapen till IS. Även om detta inte var sant så spreds nyheten vida omkring i världen.

Dessa Fejk News utgör en fara i samhället. Varför? Det handlar om att läsarna inte orkar undersöka saken närmare. De tar det som skrivs som en sanning även om detta är rena lögner. På det viset var det bra att begreppet fick ett namn. Att varningar nådde ut till allmänheten och visade på att Fejk news faktiskt finns. Källkritik är det viktiga motmedlet mot just dessa nyheter. Problemet är att det var genom Donald Trump som Fejk News både fick ett ansikte och en legitim plats. Hans korståg mot media innebar dessutom en diktatorisk touch när det gäller vad som får tryckas i USA och inte. För allt motstånd alla medier som skrev nedsättande om honom var Fake News.
 
 
 
Tyvärr verkar fler ha härmat hans retorik och sätt att agera. Det har även spridits till Sverige, främst genom hatsajter på internet. Men också högt uppsatta politiker har börjat använda sig av Fake News. Så fort de läser en artikel som de inte uppskattar eller står bakom används begreppet Fake News. Ett av de partier som använder sig av detta flitigare än någonsin är just SverigeDemokraterna. Risken finns att det riktiga begreppet druknar i en sjö av andra begrepp och förvirrar dem som verkligen vill använda begreppet rätt.
 
Även Moderaten Elisabeth Svantesson har använt sig av begreppet Fake News när hon knöt sina åsikter mot Socialdemokraterna. Något som inte alls var Fake News.
 
 
”Fake news” håller på att förgifta samtalsklimatet i Sverige och det finns risk att vi bara sett början. Många använder orden helt fel så som bland annat Elisabeth Svantesson gjorde. Ofta görs det utan eftertanke eller källkritisk granskning av innehåll och sanningshalt. Det sker ibland av okunnighet, men också mycket medvetet av krafter som genom lögner och osakliga vinklingar vill påverka samhällsdebatten och den politiska utvecklingen. Det är svårt att hålla isär vad som är sant och vad som är falskt. Därför bör skolan också lära ut vad som är källkritik och hur man ska förhålla sig till det som skrivs både på internet och i tidningar.
 
 
 
För ungdomar är mer mottagliga för nya tänk och nya trender. Det handlar inte om att styra människor när det gäller att förstå källkritik, det handlar om att förstå att allting som vi läser om behöver inte vara sanning. Hörde en gång någon som sade: "Jag tror inte på det som du säger för det står inte på internet." Det får med andra ord inte få för långt åt något håll. För visst finns fakta att hämta även utanför internet. Internet är inte en sanningsbank men en kanal för att komma närmare världen både på ont och gott. Det är bra med källkritik och en viktig del för att sålla bort och skaffa sig en uppfattning om vad som verkligen har inträffat. Här borde skolan ta lika stort ansvar då de lämnar ut datorer och annat. 
 
 
Tillgång till information och förmågan att bedöma dess trovärdighet är en förutsättning för att vara delaktig i det demokratiska samhället, så är det bara. Då behövs också Bibliotek som ska främja kunskapsförmedling.  Biblioteksverksamhet i alla dess former har en bred medborgerlig förankring. Så att lägga in utbildning inom just källkritik och hur fejk news kan påverka vår omvärld borde vara viktig.
 
Källkritik borde vara en del av grundutbildningen och grundskolan så att barn och elever lär sig att allting är inte bara nyheter och sanningar. Där förekommer det i hög grad Fejk News.
 
 
Visa fler inlägg