Fejk news

Foto: Quizme
 
Det är viktigare än någonsin att informera vad Fake news är. Det är en medveten spridning av desinformation ofta i ett politiskt syfte. För att dra några exempel på vad detta är så kan vi nämna det som inträffade under den amerikanska valrörelsen. Bland annat försökte media eller delar av den visa på att Clinton sålt vapen till IS. Även om detta inte var sant så spreds nyheten vida omkring i världen.

Dessa Fejk News utgör en fara i samhället. Varför? Det handlar om att läsarna inte orkar undersöka saken närmare. De tar det som skrivs som en sanning även om detta är rena lögner. På det viset var det bra att begreppet fick ett namn. Att varningar nådde ut till allmänheten och visade på att Fejk news faktiskt finns. Källkritik är det viktiga motmedlet mot just dessa nyheter. Problemet är att det var genom Donald Trump som Fejk News både fick ett ansikte och en legitim plats. Hans korståg mot media innebar dessutom en diktatorisk touch när det gäller vad som får tryckas i USA och inte. För allt motstånd alla medier som skrev nedsättande om honom var Fake News.
 
 
 
Tyvärr verkar fler ha härmat hans retorik och sätt att agera. Det har även spridits till Sverige, främst genom hatsajter på internet. Men också högt uppsatta politiker har börjat använda sig av Fake News. Så fort de läser en artikel som de inte uppskattar eller står bakom används begreppet Fake News. Ett av de partier som använder sig av detta flitigare än någonsin är just SverigeDemokraterna. Risken finns att det riktiga begreppet druknar i en sjö av andra begrepp och förvirrar dem som verkligen vill använda begreppet rätt.
 
Även Moderaten Elisabeth Svantesson har använt sig av begreppet Fake News när hon knöt sina åsikter mot Socialdemokraterna. Något som inte alls var Fake News.
 
 
”Fake news” håller på att förgifta samtalsklimatet i Sverige och det finns risk att vi bara sett början. Många använder orden helt fel så som bland annat Elisabeth Svantesson gjorde. Ofta görs det utan eftertanke eller källkritisk granskning av innehåll och sanningshalt. Det sker ibland av okunnighet, men också mycket medvetet av krafter som genom lögner och osakliga vinklingar vill påverka samhällsdebatten och den politiska utvecklingen. Det är svårt att hålla isär vad som är sant och vad som är falskt. Därför bör skolan också lära ut vad som är källkritik och hur man ska förhålla sig till det som skrivs både på internet och i tidningar.
 
 
 
För ungdomar är mer mottagliga för nya tänk och nya trender. Det handlar inte om att styra människor när det gäller att förstå källkritik, det handlar om att förstå att allting som vi läser om behöver inte vara sanning. Hörde en gång någon som sade: "Jag tror inte på det som du säger för det står inte på internet." Det får med andra ord inte få för långt åt något håll. För visst finns fakta att hämta även utanför internet. Internet är inte en sanningsbank men en kanal för att komma närmare världen både på ont och gott. Det är bra med källkritik och en viktig del för att sålla bort och skaffa sig en uppfattning om vad som verkligen har inträffat. Här borde skolan ta lika stort ansvar då de lämnar ut datorer och annat. 
 
 
Tillgång till information och förmågan att bedöma dess trovärdighet är en förutsättning för att vara delaktig i det demokratiska samhället, så är det bara. Då behövs också Bibliotek som ska främja kunskapsförmedling.  Biblioteksverksamhet i alla dess former har en bred medborgerlig förankring. Så att lägga in utbildning inom just källkritik och hur fejk news kan påverka vår omvärld borde vara viktig.
 
Källkritik borde vara en del av grundutbildningen och grundskolan så att barn och elever lär sig att allting är inte bara nyheter och sanningar. Där förekommer det i hög grad Fejk News.