Area 32

Det har varit en hel del underliga situationer under Tisdagskvällen. Färjestad som under kvällen skulle möta Växjö fick klara sig utan Robbie Earl. Varför?

Inför matchen mot Växjö meddelade han till Loob att han inte längre ville fortsätta spela för Färjestad utan kommer att ansluta till Biel i Schweiz. Håkan Loob blev mäkta förvånad då Robbie uttalade sin önskan av att bli fri från kontraktet. Färjestad hade egentligen ett starkt behov av att behålla forwarden då man hade stora problem att få ihop ett lag överhuvudtaget.

Det gick snabbt, en hel del diskussioner bland fansen om att organisationen i Färjestad var dåligt skött och att Robbie därför inte ville stanna. Mycket tyder på att det handlar mer om pengar och att Robbie inte tyckte att den svenska ligan var något direkt för honom. Någon av fansen började snart prata om att allt var mystiskt eftersom att två forwards på kort tid bara har lämnat under säsongen. Det visade sig handla om Klepis och Earl.

Dessa båda spelare måste hållas isär. När det gäller Klepis så kände han helt enkelt inte att SHL var något för honom. Det var också en helt annan säsong där situationen var annorlunda. Klepis spelade då under en ganska turbullent tid i Färjestad. Här fanns spelare som: Luciano Alquino, Joakim Rhodin, Tero Koskiranta och många fler. Färjestad hade med andra ord en stor omsättning i laget där flera inte fick fortsatt förtroende. 

 

Min analys till att Jakub Klepis valde att bryta kontraktet var helt enkelt att han ansåg att turbulensen var jobbig och han kände sig otrygg med situationen. Det fanns säkert många fans som ropade att några måste bort m.m. samt att konkurrensen var mördande jobbig. Det är min analys till varför Klepis valde att lämna. Han ville ha lugn och ro omkring sig och tyckte inte om den situation som uppstod. 

Mycket tyder på att KLepis aldrig talat illa om Färjestad bk. Loob blev även då förvånad över Jakub Klepis som till och med hade ett A på bröstet under den säsongen plötsligt ville bryta kontraktet.

Han erkände ändå att det inte riktigt hade fungerat till 100% mellan Klepis och Färjestad då han lämnade. Jag tror att alla lag drabbas av sådana här situationer rätt som det är. Vi läser ofta om att ett lag bryter med en spelare för att de inte har presterat tillräckligt bra eller att spelarna inte vill spela för laget längre. Spelare är människor och då inte personkemin stämmer överens så är det bra att man försöker göra något åt saken. Jag har den åsikten att kontrakt ska hållas men i sådana fall skulle inte Färjestad få in till exempel Mikael Wikstrand som har kontrakt med Ottawa. Då skulle med andra ord Ottawas organisation göra rätt att avstänga Mikael Wikstrand fram tills att han gjorde som Ottawa ville. Här anser fansen i Färjestad till största del att Mikael gjorde rätt och Ottawa gjorde fel. Jag tror att vi som fans inte riktigt är vana vid att sådant här inträffar i Färjestad. Vi tänker att det är helt okay att det sker i alla andra lag men inte här. Men Färjestad är en organisation som vilken annan och det som händer i andra kan också inträffa här.

Nu kommer vi alltså till den punkt där Jakub Klepis valde att lämna Färjestad mitt under säsongen (Mikael Wikstrand gjorde mer eller mindre lika dant mot Ottawa då han inte följde NHL lagets önskan utan packade sin väska och for hem till Sverige).

 

Att nu Robbie Earl också packar väskan ser jag visserligen lite som en besvikelse eftersom han började faktiskt komma igång i Färjestad något som jag också tidigare trodde att han skulle göra. Mycket tyder därför på att han kände sig tryggare i Biel och Schweiz och ville tillbaka. Han kanske också fått ta del av många av fansens åsikter om hans prestationer (det vet vi faktiskt inte). Det var många av fansen som önskade att han skulle sluta eller att Färjestad skulle bryta kontraktet och göra sig av med honom. Samma röster hörs även då det gäller Johan Ryno.

Jag tror att vi som fans faktiskt kan påverka mer än vad vi tror. Mycket handlar om vi vill bemöta spelarna med värme och känsla. Om vi är öppenhjärtliga mot dem så lär nog de också trivas i laget och kanske till och med prestera bättre. Vi fans är faktiskt egentligen också en del av laget och organisationen. Vi som fans bär också skölden på vårt bröst. Hur vi agerar påverkar också hur spelarna trivs och presterar. Jag tror knappast att en spelare vill spela medan fansen kastar ut sig skit mot denne eller buar ut spelaren. Vi fans representerar också Färjestad även om vi gör det på frivillig basis och inte får betalt för det.

 

När en spelare berömmer laget så bör vi också tänka på att spelaren berömmer oss också som gör arbetet utan att lyfta lön. Vi är med och skapar ett helhetsintryck för utomstående det är också därför som vi bör tänka oss för när vi framför vår kritik. Det handlar inte om att man inte får lov att kritisera någon, men hur vi gör det. Facebook och offentliga medier är faktiskt fönster ut till nya fans som kanske vill ansluta sig. Läser de en mängd negativa saker om tränare, spelare och organisation lär vi med andra ord också troligtvis skrämma bort nya intresserade fans som kanske vill hålla på ett fantastiskt lag.

 

Själv vill jag gärna lyfta fram problemen och kanske gå in på djupet för att ta reda på vad det är som gör att det ibland går trögt. Vi har givetvis rätt att bli arga, besvikna och irriterade över att det går dåligt ibland. Men vi är också en del av fönstret utåt. Allt vi gör kan vi räkna med att spelare, ledning och tränare vet om.

 

Jag har alltid haft den tanken att om man klagar över något så bör man meddela dem som bär ansvaret sina åsikter. Det är då de också kan rätta upp det som är fel och kanske göra det bättre till nästa gång. Vi har här ett gyllene tillfälle att påverka mycket. Vi kan hitta hur många fel som helst på varandra och andra. Men att säga det till personen har vi oftast mycket svårare för. Det är lättare att vända sig till någon annan och prata bakom någons rygg. Vad händer när vi gör detta? Vi skapar hat och irritation som i sin tur skälper snarare än hjälper. Älskar vi Färjestad så är det helt fel väg att gå, rätt väg är att mejla och kontakta dem som faktiskt begår felet, det är så vi växer tillsammans.

 

Det är svårt att lyssna till sådana råd, vi är ju alla olika och tar problemen på olika sätt. Jag tycker givetvis att man ska ha rätt att ha synpunkter och tycka olika. Det är ju en del av den demokrati som vi lever i. Men många säger saker utan att själv reflektera vilken effekt det man har sagt har på någon annan. Det finns många som vill hoppas på att allt går vägen och att vi står på torget och hyllar våra hjältar. Ska deras drömmar krossas och tryckas ned för att någon annan har gett upp hoppet?

 

När det gäller Robbie Earl så insåg han nog att han inte trivdes i Färjestad, han kanske kände ju längre tid som gick att han vantrivdes mer och mer, han kanske inte riktigt kände att han inte riktigt passade in i laget? Tyvärr lär nog han inte avslöja vad som gjorde att han valde att lämna Färjestad. Jag kan tänka mig att det inte är lätt att komma från någon annan plats och sedan börja få förväntningar på sig att du ska göra si och så. Det kanske är den största orsaken till att Earl ville tillbaka till Schweiz? Han visste att i Biel kände alla till hans spelstil och han kunde där spela med en helt annan trygghet för att han visste vad som krävdes av honom där? Det kanske var så att han spände sig på grund av de höga förväntningarna på honom och då låstes det för honom? Kanske var det lika dant med Klepis? Fansens förväntningar är nog ingenting att leka med i Karlstad. Här ska enligt många fans egentligen Färjestad vinna varje match och ska man förlora så ska det vara på övertid och på straff.

 

Det Jörgen Jönsson sade i en intervju med reportrar från Värmlands Folkblad nyligen var att det inte är en lätt situation som spelarna befinner sig i. Varför strular det med målskyttet? Antagligen för att förväntningarna på deras prestationer är otroligt mycket större än någon annanstans. Frölunda och Skellefteå har byggt upp förväntningarna över en längre tid och enligt Jörgen så kanske Färjestad måste in i ett mellanår för att kanske hitta rätt. Jag delar den uppfattningen faktiskt.

 

Om Färjestad bygger upp under ett par år en stil som fungerar, så kanske man kan bli det där topplaget som man vill vara. Jag tror inte att en ny ledare i båset (huvudtränare) blir den snabba förändringen utan kommer bara leda till fiasko på nytt. Däremot om Färjestad går in i en mellan period så spelar ett sådant fiasko ingen roll eftersom Färjestad inte längre har trycket på sig på samma sätt. Det är det som Skellefteå och Frölunda har gjort. Man har granskat, experimenterat och undersökt situationerna för att sedan ta de viktigaste bitarna och format detta till ett fungerande koncept. Vi får också inte glömma av att Färjestad hade den vassaste målvaktstränaren i hela SHL under guldåren. Ett bra lag byggs upp bakifrån som det heter. Jag tror att frånvaron av Granqvist också har spelat en stor roll för att det går sämre för Färjestad. Men att det i sin tur leder till att Färjestad utvecklas på sikt av det.

 

Tillbaka till Klepis och Earl. Jag tror att de kände sig aldrig riktigt välkomna till Färjestad av någon anledning. Earl fick nog direkt då han anslöt säkert höra: "Varför värvar vi inte svenskt eller värmländskt?" Jag själv hörde till dem som ställde mig frågande kring Robbies anslutning. Jag själv pratade med Leffe Carlsson om detta. Fansen var inte nådiga i sin kritik kring Robbies anslutning då han kom. Nu när han väljer att gå av tåget så börjar kritikerna istället skylla på organisationen, nu går det inte längre att skylla på Robbie Earl. Jag frågar mig lite hur det kommer att låta om Johan Ryno försvinner.. kommer kritikerna tystna eller kommer man rikta kritiken mot ledningen och Tommy Samuelsson som egentligen inte alls ska fokusera på nyförvärv eller vem som ska stanna eller gå?

 

Att Klepis och Earl lämnar är för mig egentligen ingen gåta. Båda hade nog helt andra förväntningar då de anslöt och dessa förväntningar infriades inte. Jag har den åsikten att det är faktiskt bättre att låta någon gå om denne inte trivs hellre än att spelaren ska stanna och göra dåliga matcher för att denne vantrivs. Hur hade då drevet kring Robbie Earl och Klepis varit om de hade stannat? Hade inte fansen kritiserat dem mer och det hade till slut blivit en ohållbar situation?

 

Jag är ingen expert men jag vill samtidigt poängtera att detta är en lagsport, vi alla är med och påverkar hur spelarna ska prestera både vid sidan av planen och på forum. Det finns exempel där fansen skar sönder däcken på spelarnas bilar under match då laget åkte ur en serie, det finns exempel där fansen ropar ut: "Döda honom!" då någon ligger halv nedslagen på isen. Det är något som jag under mina trettio år som Färjestad fans aldrig skulle tycka vore något som jag vill uppleva eller se. Vi själva på facebook har grupper som kallas "I vårt och torrt" eller "I med eller motgång". Det är något som vi då borde upprätthålla inom gruppen också. Står vi fast vid att vi håller på Färjestad i med och i motgång? Då bör våra hatmedelanden och önskan att folk ska avgå eller försvinna från organisationen, såsom spelare och ledare bli mycket färre. 

 

Jag tror att man kan göra människor bättre genom att ge alla en chans att utvecklas genom tips och råd till den som begår felet. Det skapar samtidigt en mer gemytlig och positiv stämning runt omkring oss. För vi vill ju alla utvecklas och bli bättre på det vi gör. Ingen är för gammal nog för att lära sig nya saker. Det har jag fått lära mig.